Statliga pengar får inte avgöra kyrkornas mission

Statsbudgeten för 2024 ligger nu på riksdagens bord. Biståndsbudgeten har minskats och är inte längre en procent av BNI. Sida har uppdraget att fördela 56 miljarder. En grupp kristna biståndsorganisationer har gjort sin röst hörd i denna fråga och uttryckt skarp kritik mot nuvarande regerings prioriteringar. Dessutom har kyrkoledare i nio samfund uppmanat regeringen att låta biståndsmålet ligga fast att ”skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.

Kyrkornas utmaning är dock inte att få så mycket stöd som möjligt från statens biståndsbudget. Även om svensk kristenhet visat sig vara goda och effektiva förvaltare av skattemedel. Dessutom är det självklart att även kyrkor som organisationer bör ha rätt till viss del av den skattefinansierade insatsen för internationellt bistånd. Men oavsett om staten ger kyrkorna pengar eller inte måste det för kyrkan handla om att utifrån sin kallelse, uppdrag och efterföljelse till Jesus Kristus vara en Guds rikes representant. Det handlar om mänskliga och ekonomiska resurser som frigörs genom givande, bön och personligt engagemang. Kyrkans uppgift är att göra Jesus känd, trodd och älskad.

När kyrkor och samfund själva till Dagens ledarsida uppger hur stor del av deras missions- och biståndsbudget som finansieras av Sida landar siffrorna någonstans mellan 30 och 40 procent av den totala internationella insatsen. Då är Act-Svenska kyrkan och de flesta frikyrkosamfunden inräknade. Något samfund har större finansiering av sin verksamhet med pengar från second hand. Flera samfund har mycket lågt eller inget stöd av Sida. Svenska samfund och kyrkor gör stora insatser som inte heller kan finansieras av det statliga utvecklingsbiståndet. Hoppingivande nog är stora delen av kyrkornas stöd till internationella partners insatser för evangelisation, mission och ledarutveckling. Exemplen kring teologisk utbildning, mentorskap inom entreprenörsverksamhet eller utbildning och utveckling för barn både i Kairo och Addis Abeba kan mångdubblas.

[ Fredrik Wenell: Vi får inte sluta ge när biståndet sänks tvärtom ]

En avgörande faktor för fortsatt missionsengagemang handlar om församlingarnas egen förkunnelse, människosyn och teologi. Att dessutom ge utrymme för en helhetssyn på mission genom gudstjänsternas ordinarie predikoserier är nödvändigt. Alltför mycket av det som handlar om mission lämnas ut på entreprenad genom tillfälliga besök, ungdomars berättelser från missionsresor och insamlingskampanjer. Innehållet får inte tappas bort.

Missionsengagemang handlar om församlingarnas egen förkunnelse, människosyn och teologi.

—  Lennarth Hambre

Lausannedeklarationen påminner oss om de drivkrafter som kyrkan bör ha. En av de viktigaste är efterföljelsen till Jesus Kristus. På det sätt som den kristna tron i handling får påverka församlingarnas vardag, avgör också hur bistånds-, evangelisations- och missionsinsatserna ser ut. Framtiden för församlingar och samfund avgörs inte av statliga bidrag utan kring det egna ansvaret, engagemanget och Jesustron.

[ Steven Crosson: En nödvändig översyn av biståndet ]