Tidigare var det otillåtet för kristna att ta ut ränta på lån. Skälet var att de hade fått allt de ägde som gåva från Gud och därför skulle de inte utnyttja de fattiga som behövde låna utan fortsätta att ge. Det är sedan länge ett bortglömt bibliskt påbud.
Få, om ens någon, lever efter det i dag eftersom vi har ett helt annat ekonomiskt system. Men det finns trots allt visdom att hämta ur det i en tid när vår tid präglas av sms-lån, kortkrediter och andra typer av konsumtionslån.
Sådana lån står som spön i backen på en marknad med aggressiv marknadsföring. Erbjudandena är frestande men riskerna för den privata ekonomin är stora. Inte minst när låntagaren erbjuds betala tillbaka små belopp på lånen som från början uppfattas som ”räntefria” tills räntan kickar in.
Genom att skjuta återbetalningen framför sig kan man i stället hamna i extremt höga räntor i sämsta fall upp mot 40 procent. Osunda och ohemula räntor.
Finansinspektionen varnar för att överskuldsättning är på väg att bli vår tids nya folksjukdom. Många i Sverige har skulder, till exempel bolån eller studielån, men det betyder inte att de är överskuldsatta. Men när allt fler lånar för att klara vardagsutgifter tas betydande risker. Att hamna i obetalda skulder är oroväckande. Kronofogdemyndigheten menar att det finns en stark koppling mellan överskuldsättning, arbetslöshet och sjukdom. De som lever med dessa skulder drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och psykisk ohälsa.
Regeringen har under den senaste tiden uppmärksammat frågan och under förra året tillsattes en utredning som kommer med sin slutrapport i oktober 2024. Ambitionen är att sänka avdragsrätten på blancolån – alltså lån utan säkerhet – samtidigt som bolånetaket föreslås höjas från 85 procent till 90. Syftet är att färre ska komma in på bostadsmarknaden genom att låna till handpenning med hjälp av dessa lån.
Lån står som spön i backen på en marknad med aggressiv marknadsföring.
— Lennarth Hambre
SVT:s Agenda (28/4) speglade problemet med ett skakande reportage när de beskrev Alex 28 år, en pappa med tre barn som måste bo hos sin ex-svärfar då han inte ens har möjlighet att få tillgång till egen lägenhet. Ett sms-lån blev starten till en utveckling mot skulder upp över öronen.
[ Steven Crosson: För staten blir ditt spelberoende en storvinst ]
En yngre generation som har god utbildning och bra jobb har tidigare sluppit reflektera över vad räntor kan betyda för den löpande kostnaden i vardagen. Alltför många har därför utvecklat en livsstil där man handlar på lån först – och betalar dyrt sedan. De senaste tidens höga inflation och högre räntor har kommit som något av en chock. Om man dessutom lånat till löpande konsumtion kan man vara illa ute.
När Göran Persson, tidigare partiledare (S) lanserade begreppet ”Den som är satt i skuld är inte fri” gällde det den svenska statsskulden. Men Persson var inte först. Påståendet har sin grund i Bibeln. Ordspråksbokens utmanande formulering innehåller en viktig sanning. ”Den rike är den fattiges herre, den som lånar bli långivarens slav”. Om överskuldsättning riskerar hälsan är det hälsosamt att spara först och handla sedan.
[ Sebastian Stakset skuldfri - kristna samlade in flera årslöner ]
