04 december 2021

En tidning på kristen grund



Livsstil

Jesus varnar för att fastna i siffror om fullsatta kyrkor

Britta Bolmenäs: Vår uppgift inte är att odla det som tillfredsställer våra egon utan att vara trofasta

Britta Bolmenäs, Bibelkrönika

Jesus skickade ut 72 lärjungar som lamm bland vargar – lamm med makt att bota sjuka och trampa på ormar. Likt uppspelta ungar rusar de tillbaka och bubblar om allt spännande som hänt. “Såg du den rike snåljåpen vi bad för, sedan startade han soppkök … och den mobbade tonåringen som fick självförtroende … till och med demonerna lyder oss när vi uttalar Jesu namn … wow, folk snackar om oss överallt.”

Det är inte svårt att dras med i deras entusiasm.

Men Jesus vänder liksom ut och in på deras (och vårt) tankesätt. De attraherande snackisarna är inte grejen. “Gläd er i stället att era namn är skrivna i himlen.” Jag undrar vad de tänkte då, de där 72. Precis som vi njöt de av framgången. Ganska brutalt påminner Jesus både dem och oss om att vår uppgift inte är att odla det som tillfredsställer våra egon utan att vara trofasta.

Hur mäter man framgång i en kyrka?

Att imponeras av höga siffror är lätt. Jag tror inte att Jesus missunnar oss glädjen över fullsatta gudstjänster, växande ungdoms- eller seniorarbete. Men han varnar för frestelsen att fastna där. Jesu påminnelse om var fokuset ska ligga är både aktuell och allvarlig. Vi lärjungar fastnar gärna i det synliga. Tror att flest folk in genom kyrkdörrarna vinner.

Men detta är inte kärnan. Kärnan är glädjen att våra namn är skrivna i himlen. Att människor kommer till tro. Vår kallelse är inte framgång utan att följa Jesus. Att vara trofasta. Att odla glädjen att få vara hans. Vår kallelse är att vara trofasta också de dagar då vi stångar oss blodiga utan att se något hända. När vargarna river oss blodiga. När vi blir färre och tröttare. Också de dagarna står glädjen över att våra namn är skrivna i himlen.

Hur mäter man framgång i en kyrka?

Jag har jobbat med församlingsutveckling i 30 år. Att räkna och utvärdera är viktigt. Men det får aldrig bli det viktigaste. Församlingen är inget företag och får inte drivas som det. Det spektakulära kan både lyfta och skymma det viktigaste. Ibland låter det som att om vi lyckas knäcka koden till tillväxt går allt på räls sedan. Det verkar inte funka så för Jesus.

En gång (Joh 6) drar de flesta av lärjungarna, de vill inte mer. Bara ett dussin blir kvar. Efter tre år av stora under och fascinerande undervisning hade Jesus bara en handfull vänner kvar i trofasthet vid korset. Nej, ytligt sett var det inte “framgång” runt Jesus.

Jesu är alltid annorlunda. Hans röst är annorlunda. Vi behöver öva på att höra den – särskilt när den mer utmanar oss än bekräftar oss. Håll fast i Jesus när du smickras att fokusera på framgång eller frestas att fastna i nederlag. Håll fast i din trofasthet. Håll fast vid glädjen att ditt namn är skrivet i himlen. I de becksvarta stunderna: lita på att Satan slungats ned. Att Jesus ska göra allt väl till slut. Och är inte allt väl – då är det inte slut ännu.

Britta Bolmenäs

Britta Bolmenäs

Britta Bolmenäs, pastor och föreståndare i Värnamo missionskyrka, skriver bibelkrönikor i Dagen.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Livsstil