Livsstil

”Jag presenterar mig som triathlet före pastor”

Stefan Sigfrids tävlar i triathlon och tycker det är viktigt med andra sammanhang än endast kyrkan

Många predikningar har blivit till under hårda träningspass. Då är tankarna klara. Stefan Sigfrids ser många andra fördelar med all träning inför triathlontävlingarna.
Möt pastorn som tränar upp till 16 timmar i veckan och mår bättre nu som femtioåring, än som trettioåring.

På morgonen ringer Stefan Sigfrids väckarklocka 05.30. Då är det dags för träning. Så har den gjort många år nu och det har blivit hans räddning för att leva och må bra.

– Jag var 39 år och vägde över 100 kilo. Jag hade inte gjort någon träning på 20 år och kände att knäna värkte. Jag tänkte “Vill jag bli gammal? I så fall måste jag göra något åt det”.

Inne i Filadelfiakyrkan i Stockholm är det för tillfället tomt. Bara Stefan är på plats, hemkommen efter en semester i Vasa i Finland. Det är därifrån han kommer, men för fem år sedan fick han erbjudande om att bli pastor i Filadelfia och tackade ja. Han och frun Marina flyttade och en efter en flyttade också de vuxna barnen till Stockholm.

Stefan Sigfrids triatlet

– Vi har tvillingar – Sebastian och Samuel – som är 27 år och Emeline som är 24 år. När tvillingarna var tonåringar kände jag också att jag ville bygga en vuxen relation till dem. Då började vi träna tillsammans på gym, fortsätter han och berättar om det som blev ett livsviktigt beslut både fysisk och psykiskt.

– Jag har blivit diagnostiserad av det som i alla fall i Finland kallas för vintertrötthet. Det är något i hjärnan som reagerar på mörker så att man blir låg. Förut tog jag tabletter för att komma upp i normalnivå och för att kunna ta itu med dagens utmaningar. Men jag vill inte det egentligen, berättar han.

Stefan Sigfrids triatlet

Men sedan Stefan börjat träna har han inte tagit en enda tablett.

– Det är en stor drivkraft till att fortsätta med träningen.

Men den träningsmängd som Stefan har ska nog ingen behöva ha för att må bra. Att han håller på så mycket som upp till 16 timmar i veckan beror på sporten han valt – och att det har flera andra “spin-off-effekter”, som han uttrycker det.

– Jag håller på med triathlon, mer känt som Ironman, säger han och berättar upplägget.

– När man tävlar är det tre delar: simning 3,9 kilometer, cykling 18 mil och slutligen ett maraton. Löpningen är alltid sist för då är det lugnt om man tar slut i jämförelse med om man simmar eller cyklar.

Stefan är med i klubben Stockholm City Triathlon och där får han träningsupplägg som ser lite olika ut beroende på säsong. I början när han fick upplägget som visade på mellan 12-16 timmars träning i veckan, sa han att det aldrig kommer gå att trycka in när man jobbar heltid och har familj.

– Tränaren sa bara att jag får börja använda morgnarna för att få grundträningen där. Och då ska alla veta att jag är jättemorgontrött. Men han sa att jag skulle ge det tre månader och tvinga mig upp för att skapa en vana. Han hade rätt. Nu ringer klockan 05.30 för träning. I schemat finns ingen vilodag inlagd, men livet kommer emellan någon dag varje vecka så det blir ledigheten, förklarar han.

Stefan Sigfrids triatlet

– Det blir en livsstil såklart. Och man måste nog vara lite skruvad för att hålla på så mycket. Men utöver att jag mår bättre är det en bra kontrast till mitt arbete som pastor. Då ska jag vara tillgänglig och ha många samtal, när det är träning kan ingen göra anspråk på min tid. Dessutom vill jag inte bli en kyrkråtta och bara umgås med folk i kyrkan.

– Med detta får jag en helt annan umgängeskrets och det tror jag är nyttigt. Jag brukar presentera mig som triathlet först och sen pastor – det funkar relationellt bättre. Gör jag tvärtom tar det längre tid att övervinna eventuella fördomar har jag märkt.

Med så pass mycket träning erkänner Stefan att det kan finnas risk att träningen blir en avgud.

– Men samtidigt, allt kan bli en fixering oavsett vad. Vi är en helhet – ande, kropp och själ. Kroppen ska inte vara något problem för andligheten. Tror man till exempel att träning är lösningen för självbilden, då tror jag att man lätt fastnar i något osunt. Att till exempel träna mycket på gym för att se ut på ett visst sätt och tro att man får bättre självförtroende, det är totalt nonsens. Motiven är det viktiga.

Vad säger folk runt omkring dig?

– Jag upplever inte att någon dömer mig. De ser att detta funkar för mig.

Stefan berättar också att många predikningar har kommit till under träningspassen.

– Det händer något med skallen när kroppen får en fysisk utmaning. Det blir mer fria tankar då. Och absolut, här och där kan man höra träningsmetaforer i mina predikningar, skrattar han.

Stefan Sigfrids triatlet

Det finns också tävlingar i halvdistans. Det är just “halvan” som Stefan känner sig starkast i och som han dessutom kvalat in till VM i år med.

– Jag kom på tjugoförsta plats i Jönköping förra året i min åldersklass. Vanligtvis är det de sex bästa som kvalar in, men eftersom tävlingen är i St. George i Utah, en delstat i USA, tackade många nej och jag fick en plats. Själv hade jag en tidsplan att försöka kvala in nästa år, men det här kändes såklart roligt.

Ändå har han tackat nej till VM.

– Det är tveksamt om jag åker. Ironman i Utah har en av de tuffaste banorna i triathlon med över 1000 höjdmeter under cyklingen, 400 höjdmeter under löpningen och allt detta i 29 grader i öknen. Det krävs massa träning och det är strax efter vår flytt till Helsingfors.

Ja, för så är det. Stefan har slutet som pastor i Filadelfia och har flyttat till Helsingfors. Där börjar han som föreståndare för Saalemkyrkan.

– Det har varit ett svårt beslut för oss. Vi trivs bra här och nu när barnen har flyttat hit, så ska vi flytta tillbaka till Finland. Men vi känner oss kallade till Saalem nu, jag har länge haft en djupgående längtan att göra något för Finland.

---

Fakta: Stefan Sigfrids

  • Sport: Triathlet.
  • Familj: Fru Marina Sigfrids och barnen Samuel, Sebastian och Emeline.
  • Arbete: Pastor i Filadelfiakyrkan i Stockholm.
  • Bor: Flyttar just nu från Stockholm till Helsingfors.
  • Ålder: 51 år.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig