Säpo höjer terrorhotsnivån - men vill inte peka ut kyrkor som måltavlor

Säkerhetspolisen (Säpo) höjde på torsdagen varningen för terrorhot till den näst högsta nivån, 4 av 5. Säpo framhåller dock att detta inte beror på ”något enskilt ärende eller någon särskild händelse”.

– Säkerhetspolisen kan konstatera att vi befarar ett försämrat säkerhetsläge med attentatshot mot Sverige. Höjningen av terrorhotnivån sker för att medvetandegöra att det hot vi ser kommer att bestå under en längre tid, sade säkerhetspolischefen Charlotte von Essen vid en hastigt sammankallad presskonferens på Säpos högkvarter i Solna på torsdagen.

Däremot underströk myndigheten att det inte fanns ”något enskilt ärende eller någon särskild händelse” som var orsaken till att hotnivån höjs just nu.

– Bedömningen vilar dels på vad som är känt i nuet och dels på utvecklingen i framtiden. Sverige har en långsiktig och strategisk hotskala, sade Charlotte von Essen, som ju tidigare talat om att säkerhetshotet legat på en ”stark trea”.

Blir det värre?

– Det är ju lite svårt att svara på. Det hoppas vi ju självklart inte. Men just nu befinner vi oss där vi ser att den försämring som vi har sett kommer att bestå under lång tid, sade Charlotte von Essen

Koranbränningar ligger bakom

Samtidigt medgav Säpo att det till stor del är den senaste tidens koranbränningar som ligger bakom.

– Sverige pekas ut som ett mål. Vi bedömer att det här kan motivera och inspirera individer att genomföra handlingar som skulle kunna klassas som terrorism, sade Ann-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotsbedömning (NCT), som också medverkade på presskonferensen.

Finns det någon särskild hotbild för kyrkor, kristna samfund, synagogor, etcetera?

– Jag tänker att det är samma svar som vi ger i övrigt, att respektive organisation eller samfund eller vad det nu må vara måste ju förstås titta utifrån den verksamhet som den bedriver och göra en bedömning kring vilka åtgärder man behöver vidta. Vi kan inte här och nu säga att vi har några specifika måltavlor eller så, utan det är mer de generella som har gällt sedan innan, sade Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism.

Men om en kristen församling, till exempel, håller torgmöte och säger att ”Jesus är enda vägen till Gud – Muhammed är det inte” – ska man låta bli det? Hur ska man agera?

– Återigen så är uppmaningen att leva som vanligt, och det innebär ju också att man ska kunna ge uttryck för de åsikter man har. Men man behöver ju förstås tänka på, ”vad betyder det här i den situation som vi har i Sverige i dag, och hur kan jag då tänka kring min säkerhet när jag står på det där torget?”, i det där fallet, sade Susanna Trehörning.

”Ingenting vi kommenterar”

Hur ska då en kristen församling eller en synagoga förhålla sig till det här beslutet?

– Exakt vilka åtgärder respektive verksamhet behöver vidta. Det är någonting som verksamheterna själva ansvarar för. Sedan så finns det ju olika myndigheter som kan stötta på olika sätt med informationsmaterial, men riktat mer generellt till samhället i stort, sade Charlotte von Essen till Dagen efter presskonferensen.

Finns det något konkret hot mot andra religiösa sammanslutningar än muslimska?

– Det som vi nu kommunicerar är ju det generella hotbilden, men …

Men finns det några sådana indikationer?

– Exakt vad vi ser i enskilda fall, det är ju ingenting som vi kommunicerar utåt på det sättet. Nu talar vi om den generella hotbilden mot Sverige när det gäller attentatshot och att verksamheter behöver förhålla sig till dem, sade Charlotte von Essen.

Se även Dagens intervju med Säpochefen Charlotte von Essen i klippet här intill!

Jonathan Newton

Jonathan Newton är reporter på Dagen.