Vi vill slippa Tikvapass på Nyhemsveckan

Med sorg och besvikelse noterar jag att man på Nyhemsveckan avskilt tid och intresse för något så väsensfrämmande som Tikva. Man åker väl till denna vecka för att få andlig uppbyggelse och gudomliga ingripanden, och så serveras Tikva. Ännu ett bevis för vår andliga fattigdom. Det är någon som kallat Tikva för den "kristna yogan".

Här i Skellefteområdet har vi som gideoniter arbetat med att få in Nya testamentet i skolorna. Flera skolor har blivit stängda för evangelium på grund av lärarnas rädsla för humanisternas reaktioner. Men tid för yoga har öppnats för barnen i skolorna. Ord som de inte förstår uttalas och utgör en bön till ondskans andemakter om hjälp och beskydd.

Vi kristna ska använda vår tid till innerlig bön till Herren om kraft och befrielse och helande för människor.

I tidiga ungdomsår upplevde jag Guds kallelse att bli ett vittne för Herren. Jag kämpade länge i ensamhet med detta och upplevde det som ett stort krav från Gud. 1949 var jag på Lapplandsveckan och där fick jag uppleva Andens dop, vilket förändrade mitt liv totalt. Jag blev glad och frimodig och vågade tala om för mina föräldrar om min livsuppgift.

Vad vi behöver är inte Tikva utan ett rejält dop i den helige Ande, så att vi orkar med tjänsten för Herren, samt vandringen genom livet. Må Gud bevara oss från surrogat i vår andliga fattigdom. Vi ber om att slippa några "Tikva-prova-på-pass" under dessa uppbyggelseveckor.Ivan Karlsson, Ursviken