Förintelsens minnesdag och Europaunionen

Dagen före den internationella minnesdagen (27 januari) av offren i nazisternas för­intelseläger riktade en rad kända personer ett upprop om enhet. Appellen vände sig till de intellektuella i Europa. Tonen var allvarlig. Europa måste enas politiskt, annars väntar katastrof och barbari. Europa försvinner som idé, som värdegrundat samfund, ur historien.

Undertecknare var bland andra Umberto Eco, Salman Rushdie, Bernhard-Henry Lévy, György Konrád, Antonio Lobo Antunes och sju andra kända kulturpersonligheter.

Uppropet analyserar Europas värdegrund som vilar på ”tre kullar”, Aten, Rom och Jerusalem. Dessa värden som gång på gång återfött Europa efter misstag, senast på Balkan under 1990-talet börjar tappa sin sälta. Folk börjar bli blasé. De krafter som tidigare skadat vår kulturkrets börjar då vädra morgonluft. Ett exempel är Ungern där antisemitismen ökar kraftfullt, jämsides med tendenser till minskad pressfrihet.

Utan ökad integration, politisk enhet, står inte Europa rycken för de nationalistiska strömningar och den intolerans som nu gör sig hörda. Appellen om politisk enhet i Europa leder till författarnas slutsats: Europas folk måste integreras mer och det betyder att organisationen blir mer federal.

För att kunna lösa de ekonomiska problemen men också för att förstärka vår kulturs fundament.

Under förra året kom en bok av Daniel Cohn-Bendit som är ledarprofil i Die Gruenen i EU-parlamentet. (Fuer Europa/Ein Manifest, Förlag Hansen). Han motiverar ökad federalism i Europa, dels för att rädda den gemensamma valutan och för att skapa pålitliga och justa banksystem, och dels behovet av att förstärka toleransen mellan människor och att rå på rasismen.

Han analyserar sönder ett av nationalisternas starkaste kort. De talar om värdet av den trygga nationella identiteten och ställer den i motsats till den oroliga globaliseringen. Cohn-Bendit menar att denna identitet är en myt. Vi är inte alls så lika varandra. Vitt skilda idéer om sin identitet kan leva sida vid sida i ett land.

För att vår kulturkrets ska kunna spela med krävs att ­Europas fundamentala värderingar uppdateras, aktualiseras och kreativt tillämpas i en ny världssituation.

Europas senaste tusen år är en bedrövlig historia med krig och örlog. Cohn-Bendit slutar: Europaunionen är det bästa som har hänt Europa.

Apellen och Manifestet som här kort redovisats pekar på en ny inriktning på samtalen om EU. Frågor om Europas unika kulturella värdegrund framstår nu som en ödesfråga vid sidan av ekonomismen som varit förhärskande i debatten.

Vädrar morgonluft. De krafter som tidigare skadat vår kulturkrets börjar vädra morgonluft. Ett exempel är Ungern där antisemitismen ökar kraftfullt, jäm­sides med tendenser till minskad pressfrihet, skriver Bo Lantz. Bilden: Förintelsens minnesdag på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm.

Bo Lantz