Fler måste komma ut i arbete snabbare

Viktigast ur en ren nationalekonomisk synvinkel är att öka sysselsättningsgraden. När det får ta sju till nio år innan ens hälften av våra invandrare har kommit i sysselsättning, tyder det på en dålig organisation, inkompetenta och slappa myndigheter och ett velande liksom en stor beslutsvånda, vilket inte är acceptabelt. Skärpning bör krävas!

Ändå bör man betänka att samhällets finansiella stöd till oss inrikes födda inte är småsmulor och sker under hela vår uppväxttid, innan samhället kan förvänta sig att vi börjar ”återbetala till samhället” genom att vi i 20–25-års åldern börjar vår verkliga sysselsättningsfas.

De invandrare som kommer ut i arbete och har minst 30 år kvar för yrkesuppdrag, och med en kortare utbildningstid än 25 år är en ren nationalekonomisk förtjänst för samhället. Om utbildningen tar 7 till 9 år så har samhället fått igen sina utlägg om de är i sysselsättning under mer än femton år.

Vårt land skriker efter arbetskraft, då allt fler blir mycket äldre och mängden nyfödda barn blir allt färre.

Dagens ungdomar behöver få all hjälp så de blir motiverade till att fullfölja sin studiegång.

Föräldraansvaret måste poängteras, men de föräldrar som har haft en dålig utbildningsbakgrund eller av andra skäl inte orkar, ja då måste skolan ta ett större ansvar.

Även under förskoleperioden måste personalen hjälpa till med högläsning så barnens intresse för läsning väcks.

Läx- och läshjälpen måste börja tidigt och givetvis vara kostnadsfri. Även högläsning för elever i grupp bör ske utanför skolan för att då få lära sig att lyssna och högläsa men också att med egna ord berätta vad en bok handlar om.

Bäst är givetvis om samarbetet mellan lärare och föräldrar fungerar så gemensamma tag kan ske. Lusten att läsa, förstå sig på matematik bidrar till att underlätta skolutbildningen.

Folk jobbar numera dygnets alla timmar. För alltför många verkar det som att de inte har tid att sköta om sina barn och hinna med varandra så att det kan bli någon ny babyboom. Tyvärr. Dags att omprioritera! Respektera våra nybyggare!

Arne Åkerberg, morfar, 78 år, med minst 9 barnbarn i Örebro