Debatt

Lärobok: Jesus och Maria kanske var gifta

Bilden av kristendomen som förmedlas i skolans läromedel är osaklig, ensidig och spekulativ, vilket framgår av Claphaminstitutets nya forskningsrapport, skriver Sofia Ödman, Per Ewert och Crister Andersson.

Läroböcker på skolbänk i klassrum.

Höstterminen 2022 får grundskolan nya kursplaner och en delvis reviderad läroplan. Inför detta släpper Claphaminstitutet sin sjunde forskningsrapport: Osakligt och ensidigt: En granskning av hur kristendomen framställs i den svenska skolans läroböcker.

De böcker vi studerat är tryckta huvudläroböcker från de fyra ledande läromedelsförlagen: Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma. För mellanstadiet och högstadiet har vi studerat religionsböckerna och för gymnasiet läroböcker i naturämnena. Resultatet är på flera sätt nedslående; många böcker brister på flera punkter i saklighet och allsidighet. Två läroböcker har så allvarliga brister att vi rekommenderar att de inte används i svenska skolor utan att en omfattande revidering görs.

De allvarligaste bristerna i religionsböckerna handlar ofta om beskrivningen av Bibeln. Här finns rena spekulationer, som att Maria från Magdala kanske skrev Johannesevangeliet och var gift med Jesus, eller att orsaken till att Jesus kallades Guds son var att dåtidens människor saknade vår tids kunskaper om genetik.

Ibland förekommer även konspirationsteorier, som att det finns många äldre och för oss okända bibelböcker, eller att judarna på Jesu tid skulle ha varit särskilt negativa och våldsamma mot andra. Även beskrivningarna av nutida trosriktningar inom kristendomen är ibland okunniga, ibland exotifierande eller negativt fördomsfulla – framför allt gentemot ortodox och evangelikal kristen tro och praktik. Ortodoxa sakrament beskrivs som “så heliga att ingen kan förklara eller förstå dem”, och evangelikala gruppers tro hamnar under rubriceringen ”extrema tolkningar”. En sådan “grupp” som nämns kallas “Kristna fundamentalister”, trots att ingen gruppering med det namnet existerar.

Bilden av den historiska och nutida kristendomen som auktoritär och vetenskapsfientlig betonas i flera böcker.

—  Debattörerna

I naturläroböckerna handlar de vanligaste bristerna om en osaklig historieskrivning som målar upp en konflikt mellan tro och vetenskap. Läroböckerna ger inte heller utrymme för de etiska och filosofiska diskussioner som ämnesplanerna föreskriver.

Flera religionsböcker misslyckas med att förklara den kristna trons trosgrunder, och gör tron till en gärningslära av typen att människan når det eviga livet om hon “tror på Gud och lever enligt hans bud”. Flera böcker lyckas inte heller ge en personlig bild av tron, vilket hade kunnat göras genom att exempelvis intervjua kristna ungdomar eller vuxna, eller visa hur tron tar sig uttryck i vardagslivet. Så görs nästan aldrig.

Flera av bristerna handlar om vad som inte nämns. Detta gäller både i religions- och naturläroböckerna. Bilden av den historiska och nutida kristendomen som auktoritär och vetenskapsfientlig betonas i flera böcker, men teman som skulle fördjupa eller ge en positiv bild av den kristna tron utelämnas ofta.

Detta är den första övergripande studie som gjorts av hur skolans läroböcker beskriver kristendomen, och våra slutsatser bör vara relevanta för både politiker, myndigheter, läromedelsförlag och lärare. Skolverket skriver nämligen inför de nya kursplanerna: “Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig”.

Tyvärr är det både i fakta och förståelse som tidigare publicerade läroböcker har brustit. Det framstår dessvärre inte som om dessa problem har förbättrats över tid. SOL Nova, som är den nyaste läroboken, publicerad just inför grundskolans nya kursplaner, är tvärtom en av de böcker som uppvisar allra störst brister. Vi rekommenderar därför att läromedelsförlagen tar till sig slutsatserna i denna studie i utarbetandet av nya läroböcker och revideringen av befintliga.

Avslutningsvis kan det finnas anledning att ge ett sammanfattande omdöme på de studerade läroböckerna. För betygen A respektive C i religionskunskap för årskurs 9 krävs att eleven kan redogöra för “komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang” respektive “relativt komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang”.

Vår studie visar dock att flera läroböcker själva inte når upp till denna nivå. Hur skulle då eleverna kunna nå ett högre betyg än E? På samma sätt som en elev kan få tillbaka en skoluppgift med krav på att rätta till felen och lämna in igen, vill vi skicka med samma omdöme till Sveriges ledande läromedelsförlag: Gör om – gör rätt!

Två av böckerna för högstadiet har så allvarliga brister att vi direkt vill avråda från att använda dem i någon skola innan de reviderats i grunden för att uppfylla läroplanens krav på saklighet och allsidighet, nämligen Gleerups Utkik religion och Natur & Kulturs SOL Nova.

Vad gäller övriga böcker hoppas vi att förlag och lärare tar till sig de brister som vi uppmärksammat, och tar våra rekommendationer som anledning att förbättra läroböcker och undervisning så att barn och ungdomar i den svenska skolan kan få den sakliga, allsidiga och goda undervisning som de har rätt till.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig