Fler församlingar borde ta chansen att bedriva äldrevård

Välfärdsdebatten i Sverige har sedan länge kört fast i gamla spår om huruvida verksamheten sköts bäst av ett företag eller av kommunen själv. I denna enformiga debatt hamnar de idéburna aktörerna alltför ofta i skymundan. Civilsamhället är ett självklart inslag i välfärden i många europeiska länder, men utgör en väldigt liten del i Sverige. Som kommunminister och kristdemokrat tycker jag att fler kommunpolitiker borde släppa in civilsamhället i välfärden, och etablera de idéburna aktörerna som en tredje pelare vid sidan av privat och offentligt.

Kommuner, regioner och myndigheter upphandlar för över 1 000 miljarder kronor varje år. Det är enorma summor pengar som hade kunnat göra stor nytta om en större andel gick till olika former av samarbeten med idéburen sektor. Men i dag trängs civilsamhället undan av både kommunal byråkrati och stenhård konkurrens med företag. Därför behöver vi agera för att få till en bättre fördelning i välfärden.

Sedan några år tillbaka finns en möjlighet för kommuner att reservera upphandlingar för idéburna organisationer. Rent konkret kan det innebära att konkurrensen om att få driva ett äldreboende sker mellan exempelvis stiftelser, föreningar och församlingar. På så vis slipper vi en situation där de idéburna riskerar att helt försvinna i konkurrensen med stora välfärdsaktörer.

Detta nya verktyg testades nyligen i Uppsala, där Ersta diakoni vann en reserverad upphandling om att få driva ett äldreboende. Upphandlingen, och att den reserverades till idéburna, överklagades, men visade sig hålla i domstol. Nu när den nya lagen testats skarpt borde fler kommuner våga reservera drift av vissa välfärdstjänster till idéburna aktörer.

Framför allt kan äldreomsorg vara ett lämpligt område att öronmärka till bland annat föreningar, stiftelser och församlingar. Det är inte driftsform i privat eller offentlig regi som avgör om ett äldreboende är bra eller inte. Men i många fall drivs den bästa äldreomsorgen av idéburna aktörer. De utmärker sig genom att kombinera kostnadseffektivitet, kvalitet och god arbetsmiljö. Men de utmärker sig också på områden som inte går att mäta i kronor och ören. Stämningen, personalens attityd och kulturen på äldreboendet är några exempel på områden där idéburna ofta har en unik prägel.

Därför tycker jag att fler kommunpolitiker borde reservera upphandlingar av äldreomsorg till idéburna aktörer. Det är nog en del som har tvekat att använda detta verktyg då lagen är relativt ny, men nu har den testats och visat sig fungera som det var avsett. Det är dags att börja nyttja denna möjlighet.

I Vaggeryd samarbetar kommun och kyrkor för att motverka ensamhet

Men kommunerna behöver också utforma sina upphandlingar på ett sätt som välkomnar mindre aktörer. I dag är det alltför många upphandlingar som ställer så många och specifika krav att det endast är större företag som klarar av att delta i upphandlingen.

Det är inte bara i upphandlingar vi behöver underlätta för idéburna aktörer. Vi behöver också undanröja hinder för civilsamhället så att de på ett snabbare och enklare sätt kan ingå samarbeten med kommuner. Det kan exempelvis vara lämpligt i situationer där det finns ett socialt problem som behöver hanteras snabbt, och där projektet inte är så stort att en upphandling måste göras.

Här fyller idéburet-offentligt-partnerskap (IOP) en viktig roll, en samarbetsform som vuxit fram organiskt för att kommuner och föreningar ska kunna lösa sociala problem ihop. Det kan exempelvis handla om trygghetsboenden, ungdomsgårdar och mötesplatser för äldre som riskerar att hamna i ensamhet.

Det första IOP-avtalet tecknades för över tio år sedan mellan Stadsmissionen och Västerås stad. Det har hänt mycket sedan dess och i dag finns det omkring 500 aktiva avtal i hela landet. Men eftersom det saknas ett uttryckligt stöd i lagen är det fortfarande vissa av dessa samarbeten som stoppas av kommunerna. Därför vill Kristdemokraterna ta fram en egen lag för civilsamhället.

Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv genom att vi har så få idéburna i välfärden. Civilsamhället fyller en viktig roll och kan komplettera det privata och det offentliga med nya perspektiv. De når ut till grupper i samhället som varken ett företag eller en kommun når ut till, samtidigt som de har ett unikt sätt att sköta sina verksamheter. För att få in fler idéburna i välfärden behöver kommunerna våga släppa in dem, och fler behöver våga följa i Uppsalas fotspår.

Så ska kommunerna förbättra sina kontakter med trossamfunden