Befängd kritik från katoliker

Svenska kyrkans jubileum var inget uttryck för ”nationalkyrkotänkande”. Det skriver Gunnar Granberg, medansvarig för jubileet i Gamla Uppsala.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

850-årsjubileet av Uppsala ärkestifts upprättande har av elva katolska akademiker kritiserats för nationalkyrkotänkande och osynliggörande av de andra trossamfunden och deras historia.

Domkyrkokaplanen Lars Åstrand har bemött detta (Dagen 16/9) och jag vill här endast nämna några omständigheter som ytterligare visar hur befängd denna kritik är.

Vid den stora jubileumsgudstjänsten utomhus vid Kungshögarna intill Gamla Uppsala kyrka fanns inbjudna företrädare för många trossamfund i Sverige, liksom från England, Skottland, Tyskland, Frankrike, Afrika och från våra nordiska grannländer inklusive Island.

På samma sätt hade en inbjudan mer än ett år i förväg sänts till Katolska kyrkans biskop Anders Arborelius som emellertid anmälde förhinder på grund av andra uppdrag just denna helg, vilket han beklagade.

Denna inbjudan kom från tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd, som på samma sätt inbjudit nuntien i Sverige, ärkebiskopen Henryk Novacki. I sitt svar uttryckte han stor tacksamhet och ”I assure my presence in this historical ecclesial event”. En kort tid innan jubileet meddelade han dock att han inte kunde delta.

Vi är många som djupt beklagar att Katolska kyrkan i Sverige valde att utebliva. Nu kom Katolska kyrkan ändå att vara representerad nämligen av två präster från domkyrkan i Sens i Frankrike, från den katedral där den förste ärkebiskopen Stefan vigdes år 1164. Efter inbjudan beslöt ärkebiskopen i Sens att sända två av sina närmaste medarbetare, domprosten och kontraktsprosten, till jubileet i Gamla Uppsala.

Som var och en kan förstå av detta var jubileet inte något ”osynliggörande av de andra trossamfunden”, och inte något ”nationalkyrkotänkande”. Svenska kyrkan är en reformatorisk kyrka som är mån om att både bevara ett ursprung och att finna nya former. Det har också blivit allt tydligare att vi är en del av en världsomspännande gemenskap av kyrkor och samfund.

Minnet av ärkestiftets upprättande har ihågkommits också vid tidigare tillfällen.

När Nathan Söderblom utsågs till ärkebiskop år 1914 uppmärksammade han händelsen med 750-års jubileum. Han besökte Sens och skrev sedan en bok om Stefan och hans vigning.

Och för femtio år sedan, 1964, inbjöd dåvarande ärkebiskopen Gunnar Hultgren till ett storslaget jubileum, men då inte i Gamla Uppsala utan i domkyrkan. Vid detta fanns en mängd kyrkliga dignitärer såsom ärkebiskopen i Canterbury, och höga kyrkoledare från flera stora ortodoxa kyrkor, liksom från andra kyrkor i Europa. Och i denna skara fanns också dåvarande katolske biskopen i Stockholm John E. Taylor. Katolska kyrkan i Sverige deltog alltså på högsta nivå.

Man undrar om de ”elva lärde” är bekanta med sin egen historia. Då kanske brösttonerna inte skulle ha varit så höga.

Avslutningsvis vill jag förmedla några rader av hälsningar från de franska katolska prästerna och deras ärkebiskop som lästes upp vid gudstjänsterna i Gamla Uppsala, här översatta från franskan.

”Kyrkan i Sens känner stor glädje över detta jubileum och sänder er, våra trossyskon i Uppsala, vår hälsning. På denna välsignade dag ber vi särskilt för Svenska Kyrkan. Vi delar er glädje och tackar Kristus för de hjärtats band som förenar oss genom historien.” Ärkebiskop Yves Patenotre i Sens avslutar med hälsningen ”Jag är med er alla i mitt hjärta i denna syskonskapets glädje”.

Med min erfarenhet som präst i Svenska kyrkan från ett flertal utlandstjänster där jag haft samarbete med Katolska kyrkan liksom senare här i Sverige, upplever jag att det finns ett gott ekumenisk klimat och en varm gemenskap mellan Svenska kyrkan och den katolska.

Låt oss vara rädda om den och verka för allt större enhet och kärlek i Kristus.

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium Jan Korpegård.
Foto: Albin Larsson
Foto: Albin Larsson