Debatt

Tänk in missionen i dopfrågan

En förändrad syn på medlemskapet i förhållande till dop och livsstilsfrågor inom svensk pingströrelse kan ge konsekvenser i relationen till systerkyrkor och samarbetspartners utöver världen. Det skriver Anders Ekstedt och Rauli Lehtonen.

I missionsbefallningen finns en tydlig koppling mellan dop och lärjungaskap. Den grekiska grundtexten förmedlar Kristi ord: "Ún mathéteusate panta ta ethne baptisantes autús … " (Matt.28:19). Ordagrant: "Gör till lärjungar alla folk genom att döpa dem …" (grundtextens participform av verbet döpa gör en tydligare koppling till imperativen döp, gör och lär, än vad den svenska bibeltexten kan frambringa). Dessa ord har i 100 års tid varit hörnstenen för pingstmissionen och lett till miljoner omvändelser med dop och medlemskap som följd i bland annat Afrika, Mellan­östern och Sydamerika – ett resultat av undervisningen från svenska missionärer i kyrkor och på bibelskolor.

Vi vill med den här artikeln framföra vår mening att en förändrad syn på medlemskapet i förhållande till dop och livsstilsfrågor kan ge konsekvenser i relationen till syster­kyrkor och samarbetspartners. Det kan troligen också påverka vårt framtida samarbete med dem i vårt gemensamma uppdrag.

Pentecostal European Fellowship (PEF) är pingströrelsens samarbetsnätverk i Europa, där svensk pingströrelse varit med sedan dess början. Det har ett Statement of Faith, där troendedopet är en viktig del för gemenskapen och en byggsten i trosläran, som därmed har en direkt påverkan på samarbetet i olika arbetsgrupper som PEM (Pentecostal European Mission), PEFY (ungdomsnätverket) och EPTA (det teologiska samarbetet). Vi tycker det är viktigt att man funderar över hur en förändrad syn på medlemskapsfrågan skulle påverka samarbetet med and­ra systerkyrkor i Europa och i USA, där exempelvis Assemblies of God av tradition antagit teologiska ramar, som både påverkat och godkänts av systerkyrkorna i omvärlden.

Svensk pingströrelses arbete har resulterat i stora församlingsrörelser i Afrika, Asien och Sydamerika. Därför oroar vi oss för att en eventuell förändring av synen på medlemskapet i förhållande till dop och livsstilsfrågor, efter många årtionden av gemensam lära och verksamhet, kan komma att skapa avsevärda problem.

Enligt ryskspråkiga media har några av Livets ords största församlingar i OSS nyligen sagt upp sina relationer med församlingen i Uppsala bland annat på grund av teologiska meningsskiljaktigheter. För några veckor sedan publicerades ett öppet brev till Ulf Ekman på en av de största ryska kristna hemsidorna, där frågan om medlemskapet var en av de avgörande frågorna.

Ett par av våra partners har uttryckt oro på grund av skriverierna och frågat hur svensk pingströrelse ställer sig till det ovan nämnda. Därför vill vi att pingströrelsen i samtalen om medlemskapet i förhållande till dop och livsstilsfrågor tar hänsyn till att en förändring kan i värsta fall komma att isolera oss från några av de starkast växande pingströrelserna i Europa, samt försvåra fortsatta missionsinsatser för flera av våra missionärer bland onådda folkgrupper.

En del invandrargrupper i våra församlingar har gett uttryck för att vilja bevara sin gamla tradition i medlemskapsfrågan och därigenom undvika relationsproblem med hemlandet. Andra invandrargrupper med bakgrund i katolska och muslimska länder har reagerat negativt på förslagen om ändringar i medlemsvillkoren, då en förändrad syn på medlemskap och livsstilsfrågor kan komma att försvåra återkopplingen med partners för missionsinsatser i hemlandet.

I en alltmer globaliserad värld är det viktigt att vi inte stirrar oss blinda på egna problem. Vår välfärd och politiska stabilitet gör det lätt för oss att glömma hur svårt det är att bistå fattiga människor i konfliktområden med ett myller av svårigheter, konflikter, förföljelse och ständig nöd.

Få länder klarar själva av att tillmötesgå alla de behov som finns ute på missionsfälten. Därför behöver vi samarbeta mer än kanske någonsin tidigare – över både politiska – och kulturella gränser. Med den här artikeln vill vi uttrycka en oro för att en eventuell brytning med pingströrelserna i andra länder kan få långtgående konse­kvenser för oss i det fortsatta missionsuppdraget.

Den riskerar att minska våra möjligheter till samarbete med systerkyrkor och troende från andra länder i vårt gemensamma uppdrag att fullfölja missionsbefallningen.

Anders Ekstedt, ordförande pingströrelsens regionråd Väst-, Central- och Södra Afrika

Rauli Lehtonen, ordförande pingströrelsen regionråd Eurasien

Fler artiklar för dig