De fattiga ska inte betala notan

"När vi flydde kom ett flygplan och sköt en missil precis bakom oss. Vi grät hela vägen till Libanon." Orden kommer från tioåriga Diana från Syrien. Hon finns med i PMU:s julkampanj "Barnens Rätt", och personifierar de 42 500 personer som varje dag tvingas fly sina hem på grund av krig och konflikt, klimatförändringar eller brott mot mänskliga rättigheter. De är människor som du och jag, med drömmar, ambitioner, förmågor och kunskaper. Det är därför djupt oroande att vi i Sverige i dag verkar se på dem som kostnader i stället för tillgångar.

Vi är väl medvetna om att Sverige befinner sig i en unik situation utifrån den pågående flyktingsituationen. Vi inser att detta får stora konsekvenser i regeringens pågående budgetarbete, men känner oro för de planer som diskuteras gällande utökade avräkningar i biståndet.

Redan i dag går var femte biståndskrona till svenskt flyktingmottagande. Regeringens tankar om ytterligare avräkningar, och därmed ett möjligt halverat bistånd, visar på bristande förståelse för biståndets effekter, och hur det relaterar till att människor tvingas på flykt. Regeringen har ett val att göra. Vi har inte råd att de väljer fel.

Vi är som församlingsrörelse engagerade i flyktingarbete i Sverige. PMU och svenska pingstförsamlingar arbetar också på plats i många av de länder och regioner som dagens flyktingströmmar kommer ifrån. Vi vill inte ställa dessa insatser mot varandra då vi menar att de måste ses som komplement. Vi stödjer naturligtvis en human flyktingpolitik, men vi är kritiska till att detta föreslås finansieras från biståndet. Vi undrar om skälet till att utsatta människor ställs mot varandra i budgetförhandlingarna är att ingen av dem har någon röst i den svenska debatten?

Vi menar att det är etiskt oförsvarbart att låta världens mest utsatta människor betala för vår flyktingmottagning genom ett halverat bistånd. Vi lever i ett land som beräknas spendera 75 miljarder inför julen i år, samtidigt som flyktingmottagandet 2016 beräknas kosta 60 miljarder. Även om dessa siffror inte kan jämföras visar de på något viktigt: Vi har råd att låta vår egen välfärd påverkas som konsekvens av öppna hjärtan och famnar mot dem som flyr hit. Det är ett val att låta världens mest utsatta och fattiga stå för notan.

Det är också kontraproduktivt att skära ner på biståndet för att ha råd att hjälpa dem som flyr. De flyktingströmmar vi ser i dag är symptom på vår oförmåga att hantera grund­orsaker till varför människor flyr sina hem och riskerar livet för att ta sig till Europa. För att minska dessa flyktingströmmar måste vi investera i människor och samhällen, och skydda dem som lever under hot och väpnad konflikt. Att dra ner på b­iståndet är därför feltänkt.

Vi vet nämligen att biståndet skapar förändring. Vi vet det därför att vi tillsammans med våra samarbetspartner arbetar direkt på marken, med männi­skor som lever i fattigdom och utsatthet.

Vi arbetar långsiktigt, och stödjer bland annat samhällens insatser för att kunna hantera katastrofer och kriser. Vi bidrar till fredsbyggande arbete, och ser också tydliga resultat inom till exempel jämställdhet, utbildning, hälsa och demokrati. I verkliga livet för verkliga människor.

Vi menar därför att de ökade kostnaderna för flyktingmottagande i Sverige måste bekostas på annat sätt än genom nya a­vräkningar på biståndet. Lösningar måste främst presenteras av våra politiker, men en möjlighet som diskuterats är beskattning. En annan är ökad belåning, varför vi gläds över regeringens beslut om tilläggsbudgeten. Alternativa lösningar till avräkningar i biståndet har lyfts fram av en rad auktoriteter i den svenska samhällsdebatten, som till exempel ekonomiprofessorn Lars Calmfors, LO:s chefsekonom, Konjunkturinstitutets prognoschef och Nordeas chefsanalytiker, samt en lång rad professorer och andra akademiker (exempelvis i Göteborgsposten 11/11 2015, artikeln "Ställ inte svenskt bistånd mot flyktingar").

Vi delar också analysen om vikten av bevarat svenskt bistånd med företrädare inom det internationella biståndet, och lutar oss mot uttalandet FN:s generalsekreterare nyss gjort till världens nationer. Vi är många som i dag ser risken med minskat bistånd.

Vi står som land för ett val. Vi hoppas att du genom dina kontakter och möjligheter vill vara med och påverka politiker att fatta ett klokt beslut. Varken Sverige, världens flyktingar e­ller människor som lever i fattigdom i våra samarbetsländer har råd att vi väljer fel.

Pelle Hörnmark, föreståndare Pingst ffs och Niclas Lindgren, direktor PMU.