Kultur

Därför tänder svensken ljus på Alla helgons dag

Historikern Hanna Enefalk: ”Som med alla svenska högtider förvandlas det förr eller senare till ett fika”

På lördag går svenskarna man ur huse till landets kyrkogårdar. Att tända gravljus för dem som gått bort har blivit en betydelsefull rit för många. Men ljuständningen är ett ganska nytt fenomen, förklarar historikern Hanna Enefalk.

I Sverige har man visat vördnad för de döda genom att tända ljus på gravar sedan slutet av 1800-talet. Då var det främst stadsbor som tände ljus för avlidna barn. Senare blev det vanligare att tända ljus på gravar, men fram till 1940-talet skedde det främst i samband med julottan.

– Bruket att tända ljus på Alla helgons dag spred sig långsamt i Sverige. Under mellankrigstiden och efter andra världskriget slog det igenom på bred front, säger Hanna Enefalk.

Här finns en avgörande teknisk förklaring. På 1930-talet saluförde man gravljuset. En sprillans ny produkt som förändrade förutsättningarna för Alla helgons dag.

– Man kunde tillverka billiga och bra ljus som inte blåser ut på kyrkogården, säger Hanna Enefalk.

I Sverige influerades man av katolska länder i Europa med tradition att tända ljus på gravar på Alla helgons dag. Viss inspiration kan man också ha fått från krigskyrkogårdar i Normandie, där man tände ljus för avlidna redan under första världskriget.

---

Hanna Enefalk har bland annat skrivit boken "Svenskarna och deras kyrkor", utgiven på Medströms bokförlag 2017.

Svenskarna gör som de brukar och plockar alla möjliga influenser.

—  Hanna Enefalk, historiker

---

Högtiden Allhelgona hade firats i Sverige under den katolska tiden, och återinfördes som officiell helgdag 1953.

Ett knappt årtionde senare, år 1962, finns dokumenterat att ljuständning ägde rum på 90 procent av landets kyrkogårdar. Detta enligt en avhandling av den tongivande, nu avlidne, etnologen Mats Rehnberg.

– Det var en attraktiv sed och det fanns från början ett folkligt stöd från människor och församlingarna själva. Det var aldrig något påbud om att gå ut och tända ljus. Det här är något som människor uppenbarligen gärna tog till sig, säger Hanna Enefalk.

Enefalk, som själv forskar om 1800-talet, nämner en intressant vändning. Den 6 november infaller Gustav II Adolfs dödsdag, sedan han stupade vid slaget i Lützen 1632. Tidigare var dödsdagen en högtid med storskaligt firande i Sverige. Men i stället för att uppmärksamma en kung från den protestantiska stormaktstiden firar svenskarna numera en katolsk högtid.

– Svenskarna gör som de brukar och plockar alla möjliga influenser. Nu är det pumpor för att fira Halloween, Gustav Adolf-bakelser för att fira hans dödsdag och så går vi ut på Alla helgons dag och tänder ljus.

– Och som med alla svenska högtider förvandlas det förr eller senare till ett fika, säger Hanna Enefalk.

STOCKHOLM 20171104
Besökare, blommor och tända ljus på Katarina kyrkogård i Stockholm under alla helgons dag. 
Foto: Helena Landstedt / TT / kod 76091

---

Fakta: Alla helgons dag

  • Firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november, i år är det den 5 november.
  • Infördes i Sverige 1953.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar