Kultur
Du främmande, skrämmande tystnad
Tystnad är en bristvara som många människor i vår högljudda värld längtar efter. Vad är det de saknar? Vad händer när det verkligen blir tyst? Står vi nutidsmänniskor ut med det? Eller har alla de ljud vi producerar någonting att göra med en oförmåga eller rädsla att möta oss själva (och Gud) i tystnaden? Så helt enkelt är det tydligen inte med tystnaden som ter sig både fascinerande och skrämmande.
Tystnaden – en bristvara. Vad händer när jag inte längre är distraherad? Vem eller vad blir jag varse då? Står jag ut med det som stiger upp ur mitt inre? Det är i själva verket en konst man måste lära sig: att möta sig själv i tystnaden och att tåla den man möter, skriver Dominik Terstriep.
Ricardo Mancía
Fågelforskare har kommit fram till att fåglarna i storstäderna börjar sjunga allt tidigare och starkare för att få gehör. Det finns inte mycket utrymme kvar för djur och människor att fylla med ljud. Även om ljudnivån de senaste åren har sjunkit hos maskiner, bilar och andra tekniska föremål blir det allt mera sällan tyst. Mobiltelefoner ringer, kaffemaskiners malverk låter, ventilationsfläktar surrar och allt fler flygplan lyfter; lövblåsare dånar på gator och torg, lastbilar dundrar på motorvägar och genom städer. Överallt finns teknik och elektronik i vår maskiniserade tidsålder där människorna lever allt mer hopträngda. Just människornas liv hörs, och världens ständiga ljud är också ett symptom på ett jäktat liv. Det är aldrig stilla eftersom vi aldrig står stilla.
