16 september 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Bildnings syfte: Göra motstånd

Då krävs att den sker i gemenskap med andra, skriver Joel Halldorf.

När nazisterna tog över i Tyskland fann bland annat teologen Dietrich Bonhoeffer (tv) i bildningen resurser för att kämpa mot Hitlers terror, skriver Joel Halldorf.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Att Europas främsta kulturnation på 1930-talet marscherade in i nazismens mörker är för alltid en påminnelse om att bildning inte är något absolut skydd mot ondska.

Men samtidigt fann andra i just bildningen resurser för att kämpa mot Hitlers terror. En av dem var teologen Dietrich Bonhoeffer. Denna vecka är det sjuttio år sedan han avrättades för sitt motstånd mot nazismen.

Bonhoeffers korta men intensiva liv – förtjänstfullt skildrat i Eric Metaxas biografi, som nyligen utkommit på svenska (Libris förlag) – var i sig en bildningsresa. Han föddes in i en intellektuell familj, skolades av modern, bestämde sig tidigt för att bli teolog, och disputerade vid 21 års ålder. Resan fortsatte genom utlandsvistelser, möten, läsning och pastoralt arbete.

Bonhoeffer samlade intryck och iakttagelser som när tiden var inne skulle hjälpa honom att göra motstånd.

När nazisterna tog över blev en av Bonhoeffers viktigaste motståndshandlingar ett bildningsprojekt: prästseminariet Finkenwalde. Där inbjöds prästkandidater till ett kommunitetsliv inspirerat av Jesu bergspredikan.

För bildning är inte, insåg Bonhoeffer, bara att lära sig tänka rätt. Man måste också övas i att handla rätt. Men utelämnad åt sig själv blir individen en lekboll för egna nycker och tidens vindar. Moral kräver gemenskap: gemenskaper som bär de etiska idealen, och som fostrar till efterföljelse.

Detta perspektiv saknas i Jasenko Selimovic i övrigt utmärkta krönika om bildning i DN 18 mars. Selimovic hyllar bildningen som en väg till frihet – men beskriver denna frihet som autonomi.

Bildning handlar förvisso om frihet, men inte om oberoende. Bildning är att bli del av en gemenskap och fostras in i en tradition. Tillhörigheten till den goda gemenskapen befriar mig – både från mig själv och från samtiden.

Vidare är traditionen inte, som Selimovic föreslår, enbart döda mästare som kan lära oss ett och annat. Traditionen är gemenskapen utsträckt över tid. Bildningen för oss med andra ord in i en gemenskap som inte är begränsad till nuet, utan som sträcker sig bakåt i historien. Genom att fostras in i en tradition får vi därför en kritisk distans till vår samtid.

Det var nödvändigt för Bonhoeffer, och det är nödvändigt för oss i dag.

Kristen bildning är det enda som kan frälsa oss från det förnedrande slaveriet under tidsandan, för att parafrasera den brittiske författaren Chesterton . Teologiska seminarier och bibelskolor i alla ära, men grunden för denna bildning måste vara den lokala församlingen – om än gärna i samverkan med seminarier, skolor och bildningsförbund.

För i församlingen finns allt som krävs: små gemenskaper med praktiker och ideal. Det vill säga redskap för arbetet, sällskap på resan – och inte minst en idé om vems bild det är vi formas efter när vi bildas.  

Joel Halldorf

Joel Halldorf

Joel Halldorf är teologie doktor och skribent på Dagens ledarsida.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare