16 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Elitens religiösa analfabetism

Migrantkyrkor visar behovet av postsekulär politik, skriver Joel Halldorf.

###
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Kyrkobesökare har länge fått stå ut med svenska politikers och opinionsbildares religiösa analfabetism. Det handlar inte bara om okunnighet om rena fakta. Mest allvarlig är oförmågan att förstå hur religion i praktiken fungerar.

Faktum är att själva begreppet religion i sig är problematiskt, och det av två anledningar. För det första associeras det med abstrakta trosföreställningar, det vill säga sådant som sitter i huvudet. Men religion sitter i kroppen.

Det handlar om hur människor faktiskt lever sina liv – inte bara söndagarna (eller fredagar och lördagar för muslimer respektive judar), utan varje dag.

För det andra drar begreppet religion en gräns mellan människor som ansluter sig till något trossamfund och så kallade sekulära personer. Men skillnaderna mellan människor som samlas under kategorin religiösa är minst lika stor som den mellan religiösa och sekulära. Och alla tror ju på något. Det finns en rad sekulära myter: tron på marknadens osynliga hand, eller för den delen föreställningen om att det faktiskt finns ”mänskliga rättigheter” – inget av detta har man kunnat hitta i ett laboratorium.

De äldre kristna samfunden i vårt land har emellertid anpassat sig till moderna svenska föreställningar om religion. Dessa kyrkor försöker ofta skilja på religion och politik, och tenderar att betrakta sig som en åsiktsgemenskap snarare än en kyrka. Men i dag ritas den svenska kyrko­kartan om snabbt och drastiskt, och vi får hit migrantkyrkor som inte alls följer denna ordning.

Inför denna utveckling framstår vi alla som analfabeter.

Kyrkovetaren Sune Fahlgren har inventerat det religiösa livet i Botkyrka och identifierat 23 religiösa mötesplatser och byggnader. Av dessa tillhör endast en handfull traditionella samfund som Svenska kyrkan och klassiska frikyrkor. Övriga är moskéer, tempel, ortodoxa och katolska kyrkor, lokaler för neo-pentekostala migrantkyrkor, etcetera. Detta är det civila samhälle som växer fram i Botkyrka och på andra platser i Sverige. De är inte anpassade till moderna svenska (van)föreställningar om vad religion är. För att kunna förstå och interagera med detta nya Sverige behövs en postsekulär förståelse av religion, och i förlängningen en postsekulär politik.

Postsekularitet kan sammanfattas som insikten att världen inte kan delas in i religiös och sekulär. I stället utgår man från att alla människor och grupper bär på föreställningar som inte enkelt låter sig bevisas av naturvetenskapliga e­xperiment, men som likväl formar deras identitet. Här är inte muslim och liberal, utan alla är ett i kraft av sin tro på myter av något slag.

Förstår man det så kan man möta­s som likar, utan den von oben-attityd som ofta präglar västerländsk attityd till religion.

Mötet kan bli transparent, eftersom den sekuläre västerlänningen inte kan hävda att hennes perspektiv är rationellt och neutralt. Också hon tvingas r­edovisa de föreställningar som driver henne.

Joel Halldorf

Joel Halldorf

Joel Halldorf är teologie doktor och skribent på Dagens ledarsida.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare