09 december 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Joel Halldorf: Klimat är inte väder

Avsvalkande. Två  barn leker i fontänen vid Götaplatsen i Göteborg när värmeböljan slog till. Men klimat­frågans aktualitet avgörs inte av den senaste tidens väder, betonar Joel Halldorf.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Den här ledaren skrivs i juni. Ledarredaktioner lägger också semesterscheman, och ibland går de inte jämnt upp. Men ibland är det en fördel.

För det betyder att jag inte vet hur den svenska sommaren varit. Just nu fläktar det svalt genom fönstret, och i går fick fält och skogar sig en välkommen skur. Nere i Europa däremot når temperaturen obehagliga nivåer: Över 40 grader i Frankrike – och i Tyskland arresterades en man som kände sig nödgad att köra motorcykel naken på grund av hettan.

Efter förra årets rekordheta sommar var klimatförändringarna på allas läppar. Men vi måste skilja på väder och klimat.

Klimatförändringar handlar om långa, subtila och ödesdigra processer. Vi känner inte av dem genom att sätta fingret i luften och känna efter hur varmt, kallt eller blåsigt det är.

Även om det är sant att extremt väder är en av den globala uppvärmningens konsekvenser, så kan det politiska samtalet om klimatet inte vara beroende av den senaste värmeböljan, eller ens av enstaka rekordtemperaturer eller stormar. Om den senaste månaden varit varm eller kall är alltså oväsentligt. Fakta i målet är detta: Koncentrationen av växthusgaser i vår atmosfär är i dag de högsta på 800 000 år. Den främsta orsaken är förbränningen av fossila bränslen, som har ökat halterna med 40 procent. Resultatet är stigande temperaturer världen över.

Trenden är långsam, men tydlig – liksom konsekvenserna. Dit hör rubbningar av ekosystemet och försurning av havet. Risken för en ekologisk katastrof kommer allt närmare. Många menar att den redan är oundviklig.

Ibland placeras klimatfrågan på en höger-vänsterskala, där progressiva är för insatser mot uppvärmningen medan konservativa är emot. Det är en besynnerlig uppdelning. Ingen kan anklaga Margaret Thatcher för att vara annat än konservativ, men när hon informerades om klimatförändringarna accepte­rade hon forskarnas rön och manade till handling.

Att vara konservativ handlar om att konservera det som var bra, menade hon – och dit hör naturen. Människan, fortsatte hon, är förbunden med naturen – en klassiskt konservativ poäng – och kan därför inte exploatera den hänsynslöst: ”Ju mer vi lär oss att bemästra naturen, desto mer måste vi också betjäna den. Det är den konservativa uppfattningen”, avslutade hon.

Detta var år 1989. Då visste vi betydligt mindre om utvecklingen än vad vi gör i dag.

Läs även | Felicia Ferreira: Klimatfrågan är långt ifrån enkel

Har det varit hög- eller lågtryck i sommar? Klart och soligt eller blåsigt och kallt – eller kanske en klassisk svensk sommar med växlande molnighet? Det spelar i sammanhanget mindre roll.

Klimatfrågans aktualitet avgörs inte av de senaste veckornas väder. Det är trenderna, de långa linjerna, som bör bekymra oss.

Som att de tre decennier som gått sedan Thatcher höll sitt tal alla har varit varmare än samtliga decennier sedan 1850. Eller att djurarter dör ut med oroväckande hastighet. För att låna en annan britts ord, ärkebiskop emeritus Rowan Williams: ”Det är ingen överdrift att påstå att människans framtid står på spel.”

Läs även | Klimatoron kräver kristet svar

Joel Halldorf

Joel Halldorf

Joel Halldorf är teologie doktor och skribent på Dagens ledarsida.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare