Därför har Moderaterna fel om att sänka biståndet

Så sent som 2013 anslöt sig Moderaterna till enprocentsmålet i svensk biståndspolitik. Men bara sex år senare förklarade de att målet är en dålig idé. Det är inte bara i migrationspolitiken Moderaterna svänger snabbt. 2019 var det mer pengar till välfärden som ansågs vara motivet bakom förslaget till sänkt bistånd. Sen dess har den politiska diskussionen förflyttats mot ökande gängkriminalitet och våld.

[ Moderaterna vill sänka biståndet ]

I spetsen för en av Moderaternas senaste kampanjer i sociala medier står Elisabeth Svantesson, ekonomiskpolitisk talesperson: “Minska biståndet. Vi har stora problem på hemmaplan”. En motivering som passar bättre med den dagsaktuella diskussionen i politiken. Liberalkonservativa webbtidningen Bulletins ledarskribent Susanna Birgersson menar att problemen på hemmaplan, som Moderaterna anger som anledning till sänkt bistånd, syftar på de spänningar som skapas av invandringen från kulturellt avlägsna kulturer.

Är det inte rimligare att ett utökat bistånd skulle minska behovet av att behöva fly?

—  Fredrik Wenell

Det är få som i dag inte förstått att det svenska samhället har kulturella spänningar som på vissa ställen tycks accelerera och som vid en del tillfällen utmynnar i våld. Det är dock svårare att förstå hur ett minskat bistånd skulle hjälpa mot de problemen. Är det inte rimligare att ett utökat bistånd skulle minska behovet för människor att behöva fly? För de allra flesta är nog som oss svenskar som gärna lever kvar i det egna samhället så länge vi kan.

[ Elisabeth Sandlund: Mer logiskt att öka biståndet, inte avveckla ]

Det finns visserligen problem med biståndet som det är utformat i dag. Vi vet att det finns korruption och ineffektivitet och därför behövs givetvis uppföljning och kontroll. Lösningen på dåligt bistånd behöver däremot inte vara att minska biståndet. Det är snarare, som Dagens ledarskribent Elisabeth Sandlund påpekade redan 2019, mer rimligt att utveckla det.

Visst var Moderaternas dåvarande förslag, med satsning på näringslivet i biståndsländer, ett både konstruktivt och bra förslag, men ekonomi är inte hela problemet. Bistånd handlar också om stöd i akuta nödlägen och utveckling av demokratiska och mänskliga rättigheter.

Stöd till kyrkor och folkliga organisationer är betydligt mer effektivt än traditionellt bistånd.

—  Fredrik Wenell

Det svenska biståndet styrs i dag utifrån en svensk värdegrund som i en del fall är främmande för de kulturer som tar emot bistånd. Genom att samarbeta mer med organisationer som har fungerande nätverk mitt i de samhällen som tar emot biståndet kan bättre resultat nås. De känner sin kultur bäst. Förutom att det är mer kostnadseffektivt bidrar det till positiva och bestående värderingsförändringar.

[ Elisabeth Sandlund: Sida bortser från viktiga värden ]

Detta menar i alla fall utredarna och forskarna som skrivit artikeln “Sustainable value for money – a glimpse of the holy grail?” i tidskriften Development in Practice. I artikeln diskuterar de konsekvenserna av projekt i Malawi. Artikeln visar att stöd till kyrkor och andra folkliga organisationer är betydligt mer effektivt än traditionellt bistånd. De når mer varaktiga resultat men till en avsevärt lägre kostnad.

Det hade därför varit mer fruktbart om Elisabeth Svantesson och Moderaterna föreslagit att biståndet i högre utsträckning skulle styras om till organisationer som jobbar på ett sådant sätt. Då hjälper man människor på plats samtidigt som man ger dem en chans att inte behöva fly från sina hem och sitt samhälle.

[ Kristet bistånd fastnar när banker vill stoppa terrorfinansiering ]