Ledare

Macchiarini äntligen inför rätta

Viktigt sätta juridisk punkt även om offren inte får livet tillbaka

Äntligen ställs han inför domstolens skrank, den italienske så kallade stjärnkirurgen som drog in som en stormvind på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet hösten 2010 och duperade välmeriterade vetenskapsmän och erfarna läkare när han lovade att rädda liv med sin helt unika metod att ersätta skadade luftstrupar med konstgjorda av plast.

De tre patienter som Paolo Macchiarini genomförde transplantationer på under sin tid i Sverige är döda. De får inte sina liv tillbaka även om kirurgen fälls för den grova misshandel som han är åtalad för. De som höll honom om ryggen och försvarade honom tills det var uppenbart att han var en charlatan har fått lämna sina poster.

Ändå är det viktigt att det också sätts en juridisk punkt för berättelsen om vad som kan hända när den etiska kompassen får missvisning och det regelverk som ska skydda patienter från plågsamma och potentiellt dödliga människoexperiment kringgås.

För experiment var just vad det handlade om. Och för att sådana ska få genomföras krävs en etisk prövning. Den är normalt sett strikt. En professor i Uppsala är exempelvis åtalad för att i inledningen av coronapandemin ha tagit blodprov på vänner och bekanta för att undersöka förekomsten av antikroppar mot covid-19 utan att först ha sökt och beviljats tillstånd. Även forskare i helt andra ämnen, till exempel på religionsvetenskapens område, kan få avslag på sina ansökningar. Deras frågeformulär innebär knappast något hot mot liv och lem men bedöms inte klara de hårda krav som avser att värna den personliga integriteten.

De misstag som begicks för ett decennium sedan behöver tjäna som varnande exempel.

—  Elisabeth Sandlund

Macchiarinis banbrytande metod utsattes inte för någon etikprövning. Hela den processen kortslöts. Inte heller innebar ingreppen att han, i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet, försökte rädda livet på patienter som annars skulle ha avlidit inom kort. De tre offren var inte döende när han satte kniven i dem. De blev det efter operationerna och utsattes för stort lidande de månader eller år som de hade kvar i livet.

Även om det fortfarande finns forskare som studerar om det är möjligt med transplantationer av luftstrupar – och även om det finns frågetecken kring om Macchiarini fortfarande är verksam på något sjukhus någonstans – kommer just detta fall inte att upprepas. Risken är heller inte överhängande att nästa karismatiska stjärnkirurg som knackar på dörren till ett svenskt universitetssjukhus och utlovar fantastiska resultat mot någon annan svår sjukdom tas emot med öppna armar och ges frihet att överträda legala och etiska regler.

Men de misstag som begicks för ett decennium sedan behöver ändå tjäna som varnande exempel, inte minst när det gäller att ta dem som slår larm på allvar hur mycket det än svider i skinnet. Det var ju faktiskt inte förrän SVT-journalisten Bosse Lindqvist presenterade resultatet av sitt grävjobb i tre program, som borde vara obligatorisk tittning för varje aspirerande undersökande journalist, som vidden av skandalen blev uppenbar och bollen på allvar sattes i rullning.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig