Vem vågar ens bli pastor i dag?

Var en herde för mina får, sa Jesus till Petrus. Men vad gör man som får om där inte finns någon herde? Om församlingen står utan pastor och kanske till och med under en lång tid?

I Dagens Dokument beskriver flera församlingar hur det var att stå utan pastor. Givetvis var det en stor utmaning. Tungt för dem som fick slita hårt i frånvaron av en herde. Särskilt när det drog ut på tiden. Men det fanns också sådant som inte var lika negativt.

Det finns alltid en risk att ledare bygger församlingens verksamhet runt sig själv – eller att församlingen förlitar sig så på sin ledare att den tar allt denne gör för givet. Då finns det en risk att konsumism börjar prägla kulturen. Att i ett sådant läge bli av med sin ledare kan bli nog så kännbart, men kanske även nyttigt.

[ Dokument: Stora utmaningar när församlingar blir utan föreståndare ]

Församling är något man är tillsammans. Bibeln talar om det allmänna prästadömet. Och det innebär mycket mer än att nöjd sitta i sin kyrkbänk och nicka belåtet eller missnöjt åt pastorns bibelutläggningar på söndagen. Vi är kallade att tillsammans bära, bygga, be och läsa vår bibel. Har den kallelsen fallit i skymundan kan frånvaron av en pastor leda till ett uppvaknande – att fler kliver fram och kommer i funktion. I så fall kan det, för en tid, leda till en positiv utveckling där församlingen faktiskt kan stärkas av att stå utan pastor. För en tid, ja.

Även om hjälpherden skulle saknas för en tid överger inte Jesus sin hjord.

—  Frida Park

För samtidigt är det viktigt att påminna sig om att församlingen inte bara handlar om att få verksamheten att rulla på. Saknas en ledare med överblick och helhetsperspektiv riskerar det utåtriktade arbetet, diakonin och missionsarbete att falla i skymundan, likaså kompassriktningen – den övergripande visionen.

[ Frida Park: Varje söndag finns möjligheten att lägga identitetsmarkörerna åt sidan ]

I tider av pastorsbrist är det därför helt rätt att församlingar behöver se över sina strukturer och sin kultur så att många är med och bär. Men vi måste också gå till roten med problemet. Vad är orsaken till att flera församlingar står utan pastor, ibland så länge som i många år? Hur ser återväxten ut bland ledare i församlingarna? Det kan handla om att nuvarande pastorer och ledare måste se nästa generation och uppmuntra och utbilda till sunt och modigt ledarskap, men också om de förutsättningar som i dag råder för ledare att kunna leda. Då talar vi om synen på pastorsrollen i kyrkan men också om synen på och (bristen på) respekten för ledare i samhället. Det är inte alldeles lätt att leda den eller dem som inte vill bli ledda. Vem vågar ens bli pastor i dag? Hur många bär på kallelsen men vågar inte ta steget? Här finns arbete att göra.

Går det då att vara hjord utan herde? Går det att klara sig utan pastor? Ja och nej. Jesus är tydlig med att Hans får behöver en herde: “För mina får på bete”. Samtidigt är det just Hans får. Även om hjälpherden skulle saknas för en tid överger inte Jesus sin hjord. Han är den gode herden som går före och känner varje lamm vid namn.

[ Simon Holst: Finns det snart någon ledare kvar att kritisera?  ]