Ledare

Därför kommer plånboksfrågorna bli viktiga i valrörelsen

Svårt navigera i okänd ekonomisk terräng för politiker och allmänhet

Sol, sommar och mer eller mindre salta bad – det finns mycket att glädjas åt i juli. Men 2022 års sommartider är också orostider. Självfallet oro över den internationella situationen, med dagliga rapporter om det ukrainska folkets lidande. Men också över sådant som ligger nära – en ekonomi som är gungning med galopperande inflation, stigande räntor, sjunkande fastighetspriser och en elräkning på dråpslagsnivå.

Det finns en tydligt samband. Den internationella krisen driver på kostnadsutvecklingen inte bara i Sverige. Och det är varken märkligt eller något att skämmas över att samtidigt känna ett starkt engagemang för människor i nöd och att bekymra sig över det som rör den egna situationen. Många svenskar i aktiv ålder har aldrig upplevt en inflation på något som ens liknar dagens och åtskilliga har invaggat sig i falsk säkerhet om att ränteutgifterna för huslånet kommer att vara hanterbara för all framtid samtidigt som villans eller bostadsrättens värde fortsätter att stiga.

Det är inte lätt att navigera i okänd terräng. Inte ens experterna är överens om vilken väg Sverige ska välja. Bör Riksbanken slå till med kraft och höja räntan rejält i stället för att använda sig av myrstegstaktiken? Eller är det bättre att inte alls använda räntevapnet för att inte riskera att göra ont värre? Det klassiska rådet till allmänheten, att hålla i hatten och sitta lugnt i båten, är lika gångbart i juli 2022 som någonsin.

Vem som än får förtroende att styra den svenska statsskutan står inför en besvärlig situation.

—  Elisabeth Sandlund

Att de så kallade plånboksfrågorna kommer att spela stor roll i valrörelsen är ingen vågad gissning. Med tanke på den stora osäkerheten är det knappast på sin plats med storvulna löften om att allt kommer att ordna sig bara nuvarande regering får fortsatt förtroende alternativt att den byts ut mot det andra laget. Vem som än får förtroende att styra den svenska statsskutan när rösterna räknats och partiernas förhandlingar slutförts står inför en besvärlig situation som kommer att kräva såväl fingertoppskänslighet som förmåga till samarbete över parti- och blockgränser.

Ett steg framåt togs i måndags när arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterade ett antal regeländringar för Arbetsförmedlingens arbete. Den omorganisation som genomfördes efter januariavtalet och som fortsatt även sedan det rivits upp gick möjligen att motivera teoretiskt men har i praktiken lett till en rad problem. Detta i ett läge när det är viktigare än någonsin att å ena sidan få bukt med långtidsarbetslösheten och å den andra förse de företag som ropar efter arbetskraft med de mänskliga resurser de behöver.

Nu talar regeringen om ökad lokal närvaro och förbättrad samverkan med kommuner, regioner, lokalt näringsliv och, förstås, de privata aktörer som fått ett huvudansvar för matchningen. I bästa fall leder det till att stuprör börjar rivas och att de människor som bäst behöver individuellt stöd – de som står långt från arbetsmarknaden – får chansen att börja jobba, till fördel både för dem själva och för hela Sverige.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar