Solidariteten sätts på prov i bistra tider

Riksbankens höjning av styrräntan med, som det heter på ekonomispråk, 100 punkter, från 0,75 till 1,75 procent var till och med större än vad bedömarna räknat med. Som lök på laxen kom en likaledes höjd prognos för ränteutvecklingen de närmaste åren. Orsaken är tydligt uttalad: Inflationen, som ligger på rekordnivå, ska pressas tillbaka till varje pris, ett pris som varje svensk får vara med och betala på ett eller annat sätt.

En stundande “krigsvinter” har Magdalena Andersson talat om. Expressen utnämner den kommande månaden till “chocktober”. Termen “stålbad” dyker snart upp i spalterna. Ett är säkert, den regering som vinner riksdagens godkännande står inför stora utmaningar.

“Krigets första offer är sanningen” är ett talesätt som har mycket fog för sig. Det är illa om den ekonomiska krisens första offer skulle bli solidariteten. När alla får det sämre är risken överhängande att de som redan har det dåligt drabbas allra mest.

[ Flera kyrkor får vara med och dela på 100 miljoner ]

Politikerna har ett ansvar att se till att utslagningen inte tar fart så att människor inte har kraft att resa sig igen. Men räkna med att trycket på ideella organisationer, inte minst kyrkorna, kommer att öka, när andhämtningspausen efter pandemin blev kortare än någon kunnat ana. Och detta i en situation där sämre privatekonomi riskerar att leda till minskat givande samtidigt som kostnaderna stiger och behoven av akuta insatser för människor i nöd ökar.

[ Lennarth Hambre: Nästa generation får tänka om kring ekonomin ]