Den som köper droger göder gängkriminaliteten

Regeringar kommer och regeringar går men det är uppenbart att gängkriminaliteten består. Under förra veckan fick vi den fyrtioåttonde skjutningen med dödlig utgång i Sverige i år. Samma vecka skedde flera skrämmande sprängningar med möjlig koppling till gängkriminell aktivitet. Det enkla svaret från höger till vänster i politiken är längre och strängare straff med borttagen straffreduktion. Dessutom historiskt stora satsningar på fler poliser.

Självklart ska kriminella förövare och inte minst de längre upp i gänghierarkin lagföras. Men frågan måste ställas: Vad är det för motor som startat och håller i gång den destruktiva gängkriminaliteten?

Vi är inte bortskämda med berättelser inifrån de gängkriminella kretsarna. Sebastian Stakset, sommarpratare i P1 Sommar 2022, gav en initierad bild av en svår och smärtsam verklighet, men också stark uppmuntran till hopp och möjlighet till förändring. För en kort tid sedan kom tidigare advokaten Evin Cetin ut med boken Mitt ibland oss. Boken är ett skakande och mörkt dokument om den kraft som finns i drogekonomin. Det är den som är motorn i gängkriminaliteten. I en miljö där beställningsmord är en naturlig utveckling av en konflikt.

Citat ur boken: Bedran räknar upp en prislista. Är du en känd person i kretsarna med makt och själv lägger beställningar på mord kan priset på ditt huvud vara 500 000. Om du inte har lika stor makt men ändå är nära en sådan person kostar du också mer än en vanlig person, kanske 250 000. Är det bara en mindre konflikt med någon mindre betydelsefull kostar du hundra lax. Sedan finns kategorin där man bara är desperat som poppar de blå. Vissa skjuter för 50 000, men då vet man ju aldrig hur det slutar.

[ Dagens ledarredaktion: Skärpta straff - och utbyggd kriminalvård ]

Det är lätt att förfasa sig över de initierade berättelserna. Det hjälper inte, så länge helt vanliga svenskar dragits med av drogliberaliseringen och blivit kunder till drogleverantörerna.

Under en oktobervecka 2019 gjorde SVT Veckans brott en undersökning av avloppsvattnet från Stockholms centrala och södra delar genom vattenprover. Resultatet visade att det konsumerats 223,5 kilo hasch, 13,5 kilo amfetamin och 3,4 kilo kokain. Omräknat i värdet på gatan kostade drogerna som kissades ut då 31 miljoner kronor. I ett område med 850 000 invånare.

Evin Cetin påpekar helt korrekt det högst elementära faktum, att barnen är ryggrad i kriminaliteten som politikerna utlovar krafttag för att knäcka. Dessa barn borde stå i centrum i debatten. Alla dessa unga killar och barn utnyttjas för att narkotika för miljardbelopp ska kunna rulla i Sverige. Lagstiftningen måste skärpas när det gäller rekrytering av barn och ungdomar. De barn som lockas att begå brott är själva brottsoffer. När vi får hårdare straff för 20-åringar flyttar brottsligheten nedåt i åldrarna för att minska riskerna för de äldre kriminella. När straffen skärps för 16-åringar blir det ännu mer försäljning av 13-åringar.

Verkligheten visar att situationen och problemen är komplexa och roten är själva tillgången och försäljningen av droger. Vissa tror att lösningen ligger i att legalisera narkotika, i första hand cannabis, för att på så vis få slut på den illegala hanteringen. Erfarenheten från andra länder visar att det inte är en självklart framkomlig väg. En risk är att den som börjar konsumera laglig cannabis fortsätter med ännu mer beroendeframkallande droger, som sedan i sin tur skulle behöva legaliseras.

[ Debatt: Legaliserad cannabis minskar varken gängkriminalitet eller dödsfall ]

I juni 2022 debatterar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson med Liberalernas partiledare Johan Pehrson i SVT:s Agenda. Under rubriken de unga gängkriminella och dödsskjutningarna klarar båda parter av att genomföra hela debatten utan att över huvud taget nämna frågan om drogförsäljningen. Vad vi behöver är inget annat än ett uppvaknande.

Vi är i en liknande situation som när Sverige var försupet på 1800-talet. Under första hälften av det århundradet konsumerades 46 liter brännvin per person och år. I en stor undersökning från 1829 konstateras att detta missbruk var en av de största orsakerna till fattigdom. Under denna tid togs många initiativ till andligt uppvaknande. Missionssällskap och nykterhetsrörelser bildades och Jöns Palmqvist motionerade i riksdagen 1844 om att motverka behovsbränning som en källa till dryckenskap. Det andliga uppvaknande som lyfte Sverige ut ur en nationell kris för 200 år sedan måste ske igen. Här har kyrkorna och enskilda kristna en central roll att spela.

Sverige behöver ett liknande andligt uppvaknande som på 1800-talet

—  Lennarth Hambre

Kristen tro har på många sätt satts på undantag i samhällsdebatten, trots att det är uppenbart att de existentiella frågorna och det andliga sökandet kan finna sitt svar i en andlig erfarenhet. En kristen tro har nämligen visat sig förändra förutsättningarna för människor. Kyrkans utmaning är att röra sig utanför sig egen bubbla, stå för värderingar om rätt och fel och aldrig upphöra att arbeta för ett uppgraderat människovärde. Lyssna till Sebastian Staksets berättelse, och sedan behöver varje vuxen ta ett konkret ansvar för barn och unga i utsatthet.