Ledare

Både S och SD vill använda kyrkan till att fostra folket

Fredrik Wenell: De kristna värderingarna är inte främst till för att hålla ihop en nation

Vi lever nästan 2 000 år efter Jesu himmelsfärd och fortfarande vill politiker använda kyrkan till att fostra folket. I kyrkomötet fanns exempelvis ett politisk förslag initierat av Socialdemokraterna om att präster som inte vill viga samkönade par ska avkragas. Nu röstade kyrkomötet emot den progressiva politik som främst handlade om att använda kyrkan för sina egna politiska mål.

Förslaget motiveras givetvis inte så utan med att de vill förhindra diskriminering. Men att någon sådan förekommer i den Svenska kyrkan har inte kunnat påvisas. Det är precis som Barometerns politiske chefredaktör Martin Tunström träffande konstaterar: Svenska kyrkan är redan ett av världens mest progressiva samfund och varje kyrkoherde måste säkerställa att ett samkönat par ska få vigas. Det beslut som kyrkomötet röstade emot kan alltså tolkas som en röst för tolerans och mångfald snarare än intolerans mot homosexuella.

Så vad var det Socialdemokraterna egentligen gjorde? Egentligen handlar det inte om något speciellt nytt. De använder helt enkelt Svenska kyrkan för att föra sin egen politik trots att Wanja Lundby Lundin i debatt med SD hävdar att partipolitik inte har i kyrkan att göra. Att använda kyrkan som redskap är en gammal socialdemokratisk tradition som går tillbaka till teologen Harald Halldén, men inte ens han skulle kunna föreställa sig det som nu sker.

Men nu går det inte bara att anklaga ett parti för att använda tron och kyrkan för sina egna politiska syften. Socialdemokraterna har det gemensamt med såväl Sverigedemokraterna som vissa amerikanska evangelikaler.

Gemensamt för dem är att de ser tron som användbar för det egna politiska projektet.

—  Fredrik Wenell

SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger på Equmeniakyrkans utfrågning i Vårgårda att svenskhet handlar om värderingar – om kristen kultur inte minst i kontrast till islam. En annan hög företrädare, Richard Jomshof, säger exempelvis i Kvartals fredagsintervju (28/10) att “människan har hittat på Gud, har uppfunnit religionen. Religion är en samling värderingar. Man tar en samling värderingar och så slänger man in en gudstro.”

Det står klart att vita evangelikaler numera är tätt förknippade med en politisk syn. Begreppet “evangelikal” har allt mer kommit att syfta på ett viktigt väljarblock för den som vill bli president snarare än en teologisk uppfattning.

För honom, och för SD, används kristna värderingar för att avfärda islam och muslimer som något icke-svenskt. Om Gud finns eller inte spelar ingen roll för honom eller SD, det är värderingarna man vill åt. SD behöver den kristna tron inte för att den är viktig i sig utan för att etablera kristna värderingar som ett sätt att främmandegöra muslimska.

Det påminner om hur vita amerikanska evangelikaler och republikaner gjort gemensam sak. Politik och religiösa värderingar lever i symbios. Vita evangelikaler går allt mer sällan i kyrkan men håller fast vid tron som en del av amerikansk kultur. Det var som bekant inte expresidenten Donalds Trumps personliga tro eller kristna livsstil som fick runt 80 procent av vita evangelikaler att rösta på honom. Det var, och är, hans tal om att göra Amerika stort och ärofyllt igen. För både republikaner och dessa evangelikaler handlar det precis som för SD om värderingar som förknippas med en viss nations relation till kristen tro, men i detta fall den amerikanska.

Alla tre – S, SD och vita amerikanska evangelikaler – använder den kristna tron för en partipolitisk agenda och som ett sätt att hålla ihop nationen. Men innehållet i dessa värderingar har de helt olika uppfattningar om. För S är det progressiva idéer medan det för SD och vita amerikanska evangelikaler rör sig om kristna värderingar med tydliga nationalistiska drag. Men gemensamt för dem är att de ser tron som användbar för det egna politiska projektet.

Det är inte på något sätt nytt. Det har en lång tradition i kyrkans historia. Redan kejsare Konstantin på 300-talet gör på samma sätt. När Sverige blev en luthersk nation på 1500-talet var det mycket en följd av den nytta som ett byte av teologi hade för Gustav Vasa. Visst, han behövde ett visst folkligt stöd, men det ska inte underskattas att tron blev användbar i hans maktutövning .

Det här sättet att använda den kristna tron har lockat alltför många politiker och kyrkoledare genom historien. Det förvånande är snarast att vi fortfarande under 2020-talet inte har gjort upp med den destruktiva idén. Det skulle gagna Sveriges befolkning om kyrkorna fick verka fritt utan politikernas klåfingrighet. Kyrkorna behöver exempelvis få utöva sin tro utan statlig styrning i form av villkorade bidrag eller politiskt drivna processer i kyrkomötet. Kristna är inga mörkermän som vill dra tillbaka Sverige till medeltiden utan människor som vill väl och som vill leva i ett fritt samhälle och där utöva sin tro, för samhällets bästa.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar