Ledare

Stötta församlingar i utsatta områden

Fredrik Wenell: Lågt förtroende för myndigheter avhjälps underifrån

Den första december släpptes den medborgardrivna mötesplatsen Folket Husbys trygghetsundersökning. Enkäten omfattar unga vuxna boende på Järvafältet, företrädesvis personer under 30 år. Läsningen är bitvis oroande men inger också förhoppningar.

Det bekymmersamma är det glapp som uppenbarligen finns mellan medborgarna som bor på Järvafältet och majoritetssamhället. Det hoppfulla är den kraft och det förtroende som finns mellan människorna som bor där. Det sista är något att bygga vidare på och som kan vara lösningen på problemen.

Det är uppenbart att de som är mest drabbade av det dödliga gängvåldet är de som bor i så kallade utsatta områden. Av de drygt 500 respondenter som svarat känner 65 procent minst en person som mist livet i samband med dödligt våld. Det som gör det extra skrämmande är att endast 22 procent tror att problemen kommer minska, medan 4 av 10 tror att det inte alls kommer minska. Det går inte att föreställa sig den syn på samhällets framtid som de förställningarna skapar. Det är djupt oroande.

De svarande har också oroväckande lågt förtroende för myndigheternas förmåga att klara av situationen. Endast 25 procent tycker att myndigheterna gör ett bra jobb, medan över 40 procent inte alls gör det. Lägst förtroende har polisen. Färre än 1 av 10 instämmer helt och hållet i att polisen ger ett bra stöd i samband med våld. Polisen har minst sagt en brant uppförsbacke att ta sig upp för om de ska lyckas skapa förtroende bland de boende på Järva.

Det är uppenbart att det är från civilsamhället som de nödvändiga förändringarna måste komma.

—  Fredrik Wenell

Det ska jämföras med det mycket höga förtroendet som polisen får i medieakademins förtroendebarometer 2022. I den uttrycker glädjande nog 76 procent ganska eller mycket stort förtroende för polisen. Det finns alltså en stor skillnad mellan hur majoritetssamhället ser på polisens arbete och hur unga människor på Järvafältet uppfattar det.

Listan på exempel som uppvisar en djup förtroendeklyfta kan förlängas än mer. Närmare 80 procent av de unga i undersökningen hyser små förhoppningar om politikens möjligheter att göra något åt våldet och 62 procent upplever sig begränsade av rasism. Regeringens förslag om visitationszoner blir mot den bakgrunden minst sagt problematiska eftersom det knappast kommer öka förtroende för polisen.

Men det finns ljusglimtar. Den samhörighet som finns bland de boende på Järvafältet inger förhoppningar som kan bli en del av lösningen. 76 procent av de svarande upplever att människor i området hjälper varandra. Ännu mer intressant är det att såväl aktiva i religiösa samfund som i fotbollsföreningar upplevs ge ett viktigt stöd i samband med allvarliga våldsdåd. Det är uppenbart att det är från civilsamhället som de nödvändiga förändringarna måste komma. De ungas förtroende vinns bäst genom de organisationer som redan är viktiga för dem.

Visst behövs rättsliga åtgärder förstärkas mot tungt kriminella, men lösningen måste komma underifrån. Därför har församlingarna i utsatta områden en avgörande uppgift, inte bara för människors frälsning utan också för nationen. Och i det uppdraget behöver de stöd från övriga kyrkor i Sverige.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar