Ledare

Omfamna nyårslöftet

Steven Crosson: Enkla mål för det nya året bäddar för en god fortsättning

Nyår är för många en nystart, en möjlighet att börja om. Nyårslöften utfärdas och förändringsresor påbörjas. Som en ny anteckningsbok känns det nya året hoppfullt och lite kittlande. Sidor tomma på ord, men fulla av möjligheter. Nya idéer, mål och löften att teckna ner och genomföra.

Att ge nyårslöften är en tradition nästan lika gammal som civilisationen själv. Redan i det gamla Mesopotamien lovade Babylonierna sig själva och varandra vad som skulle göras under det nya året. Romarna fortsatte med nyårslöften och seden har fortsatt in i våra dagar.

Nyårslöftet kan vara en kontemplation över felsteg och misstag under året som gått, samt en önskan om hur man vill förändra sig själv och växa under det nya året. Hinder som ska överkommas, men på nya, vita ark.

Mellandagarna blir för många en tid av lugn. Dagar som efter julbord och paketöppningar stillar sig. Tempot saktar ner och arbetet ligger i träda. Att stanna upp, låta andan sjunka ner och lyssna till den inre kompassen kan vara väl spenderade minuter under dessa stilla dagar. Vad är det som faktiskt är viktigt? Vad gick fel under året som var? Vad finns det för önskningar inför fortsättningen?

I en studie från Stockholms universitet visade det sig att var åttonde svensk avger ett nyårslöfte. Vanligast är att bestämma sig att leva hälsosammare, stressa mindre och komma i gång med träningen. Kanske goda målsättningar, men också löften som uttalas något slentrianmässigt av många.

Innan nästa nyårslöfte avges kan det vara bra att stanna upp och på djupet fundera vad som faktiskt är viktigt i livet

—  Steven Crosson

Innan nästa nyårslöfte avges kan det vara bra att stanna upp och på djupet fundera vad som faktiskt är viktigt i livet; begrunda vad som ska fylla sidorna under året 2023. Är det hälsan? Eller relationerna? Kanske är det mer tid för Gud? Eller rent av att fokusera på studier eller jobb? Detta för att sedan låta nyårslöftet få hjälpa till att ta steg i den riktning som är verkligt betydelsefullt.

Vem är det som lyckas med sina mål? Är det den som spänner bågen hårdast? Den som siktar mot stjärnorna? Tyvärr inte, menar den amerikanska psykologen Pauline Wallin har skrivit och forskat på ämnet nyårslöften. Dramaturgin i hjälten som mot alla odds lyckas med sina högt ställda mål är spännande, men ovanlig. De nyårslöften som faktiskt hålls tycks vara de som är realistiska. Kanske skulle man kunna kalla dem pessimistiskt optimistiska.

För högt ställda mål leder allt för ofta till besvikelse när de inte uppfylls. Små, enkla mål tycks vara bättre och mer hjälpsamma. Så i stället för att lova att gå till gymmet varje dag, bli världens bästa förälder eller att läsa en timme i Bibeln varje kväll, kanske målet kan vara lite mindre. Så som att gå till gymmet en gång i veckan, leka 15 minuter med barnen på deras villkor en gång om dagen eller kanske att läsa en bibelvers innan läggning.

Nyårslöften kan vara något väldigt bra, om de läggs i linje med vad som faktiskt är viktigt i livet. Att agera i linje med den inre kompassen, även i det lilla, bäddar för en god fortsättning.

Fler artiklar för dig