Inte all droghandel har kopplingar till gängkriminalitet, men gängkriminaliteten drivs genom drogekonomin, något som Evin Cetin, tidigare advokat och författare till boken Mitt ibland oss, beskriver. Hon visar i detalj hur drogekonomin är själva motorn i gängkriminaliteten.
Ett av de stora problemen är att vanliga partyknarkande svenskar fortsätter att göda den olagliga införseln, försäljningen och den omfattande strukturen kring droghandeln i Sverige. BRÅ:s rapport från 2021 understryker det faktum att de som handlar på internet har högre inkomster och utbildning än de som handlar på gatan.
Under första halvåret 2023 har Tullverket gjort rekordbeslag av olika typer av knark i jämförelse med hela 2022. Sammanlagt beslagtogs 4,5 ton cannabis, kokain och amfetamin under de första sex månaderna i år. Bara cannabisbeslagen ökade från 923 kilo 2022 till nästan 3 200 kilo hittills i år.
Lagstiftning för att komma åt den extrema utvecklingen har sin plats och det är nödvändigt att lagföra misstänkta. Tullverket gör avgörande insatser och har fått ökade resurser vilket uppenbart har visat resultat i större beslag och flera tillslag. Samtidigt måste det finnas resurser för en större samverkan i hela samhället.
[ Lennarth Hambre: Den som köper illegala droger göder gängkriminaliteten ]
Skola och socialtjänst behöver få bättre möjligheter att samarbeta, bland annat genom att riva stuprören dem emellan. Hela civilsamhället behöver mobiliseras, inte minst i förebyggande syfte. Idrottsrörelsen, fritidsaktiviteter i kommunerna och kyrkornas aktiviteter behöver alla bygga in karaktärsdanande moment som påverkar ungdomar i positiv riktning. Hela samhället har ett ansvar att bidra till att barn och unga får en meningsfull sysselsättning, en trygg uppväxt och goda relationer till vuxenvärlden.
Hela samhället har ett ansvar att bidra.
— Lennarth Hambre
Under 1990-talet växte ett initiativ fram för att få flera pastorer att finnas på krogen – en slags krogkyrka. Bernt Dicander blev känd som krogpastorn som tillbringade kvällar och nätter i miljöer där vanliga svenska roade sig. Idén om att vara pastor på krogen utvecklades men fick aldrig riktigt fäste. Att som präst eller pastor finnas där unga människor som använder droger finns är viktigare i dag än någon gång tidigare.
[ Sveriges första krogpastor - Bernt Dicander ]
Kyrkan med lokala församlingar står inför många utmaningar. En av dem är att bryta sin inåtvändhet, sitt navelskåderi och se människorna och deras behov. Församlingarnas planerade verksamhet måste utvärderas mot förmågan att stödja människor i utsatthet. Här är Ulriksbergskyrkan i Växjös sociala projekt Neighbourhood i Araby ett föredömligt exempel. Projektet syftar till att ge ungdomar självkänsla och få dem att växa.
När Jesus såg människorna fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna. Vem tar initiativ till en kyrka bland partyknarkande ungdomar? Detta borde vara temat för nästa kyrkoledarträff inom Sveriges kristna råd.
[ Kyrka satsar mot utanförskap i utsatta området Araby - med en app ]
