Även kristna drabbas av känslan av meningslöshet

Prins Daniel fyller 50 år den 15 september och intervjuades i SVT av Carina Bergfeldt. I samtalet berättade prinsens att hans upplevelse av att bli förälder gett honom den djupaste mening. För honom är dessutom goda relationer det viktiga i livet, det som skapar meningsfullhet.

Men för andra är det tyvärr en annan fråga som är mest relevant; den som programledaren Gina Dirawi ställde på Torp vid Andrummets aktivitet med fokus på existentiella frågor: Är det någon mening med att leva ett år till? Hennes berättelse handlar om att vara människa i en värld full av ondska och ett liv i kaos, skam och skuldkänslor. Och att även de gånger man njuter står skammen och skulden på lur.

Dirawi är inte ensam. Även kristna brottas med frågan om meningsfullhet. Livet blir tyvärr inte lättare och alla kan ha tider då frågan om meningen med livet tränger sig på och kryper under huden. Dessutom drabbar psykisk ohälsa alla, överallt.

Existentiell hälsa har blivit ett begrepp som rör helt avgörande frågor för människors välbefinnande och som djupast sett berör livets mening. I december 2020 genomförde Sveriges kommuner och regioner ett webbinarium för beslutsfattare, personal och andra intresserade inom kommuner, regioner och civilsamhället. Fokus var på frågor kring existentiell hälsa och förmågan att tro på och ta vara på livet: ”Meningsskapande i en sekulär tid”. I sina studier har Världshälsoorganisationen identifierat åtta aspekter av existentiell hälsa: inre harmoni, förundran, mening i livet, andlig styrka och närhet, helhet, hopp och tro som resurs.

När vi själva låter oss drabbas av förundran och som längtande församlingar förmedlar denna är mycket vunnet.

—  Lennarth Hambre

Utifrån detta blir det tydligt att kyrkan har en unik uppgift att förmedla hopp i en tid som är så fylld av kamp och kramp och för så många präglad av uttalad eller outtalad hopplöshet. När så många bär på krav som tenderar att äta upp inifrån behöver kyrkan förmedla en helhet på livet där inre frid blir en avgörande faktor för att orka en sträcka till i livet. Men kyrkans uppdrag är inte att använda begreppen kring existentiell hälsa för att försöka appellera till en allmän andlighet som ingen slutligt vet var den leder. Kyrkans uppgift är i stället att förklara de bibliska begreppen och formuleringarna så att de blir begripliga och relevanta för vår tids kämpande människor – i kyrkan och utanför dess väggar.

[ Steven Crosson: När du ligger för döden vad var meningsfullt ]

När vi själva låter oss drabbas av förundran och som längtande församlingar förmedlar denna är mycket vunnet. Förundran över skönheten i livet, över smått och stort som vi kan se i skapelsen. När vi tillåter oss landa i en gudsbild som har både Guds storhet i skapelsen och Guds omsorg om en enskild människa som fokus. När vi som bibeltrogna kristna vågar se helheten av livet med all dess smärta, trasighet och kamp och möta den tillsammans med en Gud som är helhet blir tillvaron plötsligt begriplig.

Då kan kyrkan möta existentiella behov och psykisk ohälsa i vår samtid. Då blir evangeliet en befrielse. Och när den lokala församlingen vågar leva i den andliga dimensionen och på så sätt möta existentiella behov skapas mod, hopp och tro att det är meningsfullt att leva ett år till.

[ Frida Park: Hur kan Gud vara god med allt lidande ]