Så kan kyrkan ta till vara intresset för det övernaturliga

Just nu kan vi se Andarnas rike på SVT-play. Det är Anna Lindman som återigen på ett intressant sätt undersöker svenskars andlighet. I första avsnittet konstaterar hon att det finns ett häpnadsväckande stort intresse för andliga fenomen för att vara i ett land som av många uppfattas som ett av världens mest sekulära. Den andlighet hon undersöker passar väl för individer som vill ha kontroll och välja själv.

Det finns åtminstone två diken när det gäller intresset för det övernaturliga. Det ena är att överdriva det, det andra är att inte se det alls. Intresset för andliga fenomen ökar i stocksekulära Sverige samtidigt som en majoritet av svenskar inte är intresserade av eller tror på sådana. Kyrkan måste kunna hålla minst två tankar i huvudet samtidigt för att kunna presentera en kristen tro som har anknytningspunkter hos så många som möjligt.

[ Fredrik Wenell: Häxor borde locka fram andligheten i kyrkan ]

40 procent av svenskarna tror på ett eller flera paranormala fenomen enligt SOM-institutet på Göteborgs universitet. Men det är stor skillnad mellan könen – kvinnor är betydlig mer intresserade än män. Det är också mer utbrett bland dem säger att de tror på Gud och nog bland dem som röstar på Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Bryts siffrorna ner i ålderskohorter visar det sig att ju yngre en person är desto troligare är det att vederbörande tror att det finns krafter bortom det som kan mätas och vägas som påverkar människors liv.

Det har också visat sig att frälsning är viktigare för dem under 40 år än för en äldre del av befolkningen, enligt statsvetaren Magnus Hagevi utifrån samma SOM-undersökning. Andlighet tycks alltså inte bli mindre intressant bland unga. Snarare tvärtom. Det här går på tvärs mot sekulariseringstesen som säger att människor borde bli allt mindre intresserade av andlighet, men så är inte fallet.

Det finns anledning för kyrkan att vara vaksam inför att en hel del av nyandligheten som erbjuds, snarare leder bort ifrån, än till, Jesus. Men sökandet skapar också möjligheter att presentera evangeliet. Sökandet skapar också möjligheter att ge evangelium. Det är en utmaning, speciellt eftersom kyrkorna ofta anpassat sig till moderna samhällen genom att göra tron antingen till enbart en fråga om logiska slutledningar eller en fråga om god moral. Båda tendenserna har varit sätt att försvara tron men blir återvändsgränder i mötet med återuppväckt intresse för det övernaturliga. Det är därför av vikt att kyrkorna aktualiserar de erfarenheterna i nutid och dåtid som kyrkorna härbärgerar av att Gud griper in i människors liv på en mängd mirakulösa sätt.

Däremot vore det ett misstag att göra tron till enbart en fråga som handlar om det övernaturliga som inte har med ett vanligt liv att göra. Första Johannesbrevet talar om att tron handlar om någon som de har sett och hört. Och i Lukasevangeliet beskriver Jesus Guds rike som en befrielse för de fångna, syn för de blinda och upprättelse för de fattiga. Evangeliet visar sig i den här världen på ett konkret sätt.

Men det är värt att notera att intresset för tro och andlighet inte ens gäller en majoritet av de unga. I alla fall inte om man också till SOM-institutets siffror också lägger den senaste attitydundersökning från Myndigheten för Civilsamhälls- och Ungdomsfrågor (MUCF) senaste attitydundersökning. Även i den enkäten var det 60 procent som angav att de inte alls trodde och även här framstår kvinnor som grupp som mer intresserade av tro.

För en majoritet av de betongsekulära svenskarna ter sig förmodligen därför fortfarande talet om en andlig värld och övernaturliga händelser som ganska märkliga, ja fanatiska. Sekulariseringen håller med andra ord fortsatt ett stadigt grepp om oss. Ett tecken på det var att av dem som lämnade Svenska kyrkan under 2022 angav en tredjedel att skälet var att de inte trodde på Gud. Ett rimligt skäl att gå ur, ändå.

Betyder det att människor i allmänhet inte är religiösa eller mottagliga för tron? Så behöver inte alls vara fallet. Tron kan ta sig uttryck på en mängd andra sätt än det övernaturliga. De som längtar efter fredagskvällens På Spåret och lördagskvällens Så mycket bättre behöver därför också få höra ett budskap om Jesus som svarar mot deras djupaste längtan.

Alla människor ställs på ett eller annat sätt inför existentiella frågor i livet och kyrkorna kan därför inte förutsätta att mirakler, under och tecken är en universallösning som per automatik kommer göra alla människor mottagliga för att ta emot Jesus.

Därför är det viktigt att den kristna tron inte endast blir en fråga om övernaturlig andlighet, men den får inte heller reduceras till något där det inte finns med. Ett helt evangelium innehåller både under, tecken och helt vanliga förändrade och upprättade liv.

[ Dokument: Kristaller och magi lockar barn till nyandlighet ]