Lasse Svensson slutar som kyrkoledare i Equmeniakyrkan efter tolv år. ”Lasse möter”, Youtubefilmer som beskriver möten med församlingar, har blivit lite av hans kännemärke. Dessa möten tillsammans med den ekumeniska bredden i Sverige och internationellt har varit del av hans arena. Lasse Svenssons förmåga att lyssna, bygga relationer och skapa något tillsammans för Svenska Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige har varit ett av hans stora bidrag.
Frågan är vad som händer nu. Vilket ledarskap kyrkan har behov av? Den 14 december är sista dagen för nominering av ny kyrkoledare. Båda nuvarande biträdande kyrkoledarna står till förfogande för uppgiften. Trots att datumet står för dörren har det varit ganska tyst i spalterna kring Equmeniakyrkans framtida kärnfrågor. En sådan diskussion är avgörande för att samfundet ska kunna utvecklas framåt. Att den offentliga inomkyrkliga debatten om inriktning, prioriteringar och profil nästintill uteblivit är i sig en signal. Frågan är angående vad.
[ Ledarpodden: Det vi har försökt i Equmeniakyrkan funkar uppenbarligen inte ]
Equmeniakyrkan har en stark förankring i evangelistprofilen inom dåvarande Svenska Missionskyrkan. Evangelisation och mission har varit en stor del av kyrkans identitet. Den behöver upplivas, som ledarsidan skrivit tidigare. Visserligen sker evangelisation på andra sätt nu än förr, men uppgiften är viktig inte bara för Equmeniakyrkan utan för hela den svenska kristenheten: att göra Jesus känd, trodd och älskad. Här har den blivande kyrkoledningen, oavsett hur den kommer att se ut, en stor utmaning.
Vilken identitet kommer det nya ledarskapet att odla? Vilken andlighet får utrymme i rörelsen? Blir det en andlighet som kännetecknas av de växande församlingarna?
Församlingsundersökningen från 2023 visar också på en alltför svag koppling mellan Equmeniakyrkan och ungdomsrörelsen Equmenia. Flera lokala ledare inom Equmenia verkar dessutom inte förstå vikten av ett större församlingsengagemang. Den nuvarande ledningen av Equmenia har tagit upp frågan på Dagen debatt. Samfundet kommer behöva ett ledarskap som förstår hur avgörande bryggan mellan ungdomsrörelsen och församlingarna är. Visst bör frågor kring ungas psykiska ohälsa, klimatfrågan, rättvisefrågor internationellt och ungas väg till en vuxen tro vara högt på dagordningen, men än viktigare är att nå unga som får hitta hem i församlingsrörelsen.
I en kyrka med skiftande karaktär i många lokala församlingar förutsätts att ledarskapet kan lyfta blicken och visa vägen till viktiga, och för hela rörelsen strategiska, beslut. Just det som församlingarna efterfrågar. Mycket av kyrkans samlade resurser bör därför användas till att rusta de lokala församlingarna teologiskt men också till att ge stöd i förnyelse- och förändringsprocesser.
Nu är det hög tid för Equmeniaförsamlingarna att tillsammans söka Gud i bön och andliga samtal för att få visshet om Guds väg. Valet av ledare kommer att påverka inriktningen för lång tid framöver. Vad är Guds vilja för Equmeniakyrkan nu och framåt?
