Barn i kyrkan behöver äldre vänner

Det var när en av Anethe Carlssons egna söner var tonåring som det verkligen slog henne. Våra barn behöver kristna vänner i olika åldrar. Anethes son hade så många frågor. Frågor som gällde på både livet och tron. Hon gjorde sitt bästa att svara, men någonstans växte en önskan om att han skulle få fler dimensioner av svaren på de stora frågorna. En bredare bild.

– Alla familjer har ju en egen jargong och ett eget språk. Vi pratar på ett visst sätt med varandra, och det gäller förstås även när vi pratar om tron. Till slut blir man så van vid familjemedlemmarnas sätt att uttrycka sig att man inte riktigt hör vad den andre säger. En förälders ord blir lätt slentrian. Därför ville jag att min son skulle prata om livet och tron med andra vuxna också.

Denna insikt gav Anethe Carlsson idén att uppmana sin son att ta kontakt med några vuxna i familjens kyrka.

– Välj ut några vuxna i församlingen som du har förtroende för, och sedan bokar du tid med dem, sa jag åt honom.

Anethe Carlssons son lyssnade på rådet. Ganska snart hade han valt ut en av församlingens femtioåringar och två åttioåringar som han stämde träff med.

– Han fick svar på massor av frågor och fick del av otroligt många erfarenheter. Femtioåringen träffade han nog bara någon gång, men åttioåringarna och min son blev riktiga bundisar. De fortsatte att träffas under flera år.

Anethe Carlsson har under många år arbetat som pastor i olika pingstförsamlingar i Sverige. Hon har också varit engagerad i församlingsutveckling. En sak som ofta bekymrat henne är att man i så många församlingar bortser från vikten av att människor möts över generationsgränserna.

– Vi i frikyrkan är nästan värre vad gäller ålderssegregering än vad man är utanför kyrkan. Ta bara det här med att vi kallar en viss grupp för ”unga vuxna”. Det är bara i kyrkan som vi säger så. Utanför kyrkan kan alla vuxna vara tillsammans.

Det finns en utbredd missuppfattning, menar Anethe Carlsson, att vi i kyrkan måste dela upp oss i kluster och anpassa all verksamhet efter olika åldrar för att tron och gemenskapen ska bli mer spännande. Men kanske är det precis tvärtom?

– Om du till exempel gör en böne­grupp med enbart femton­åringar, finns det inget att hämta efter ett tag.

En ung människa som bara får åldersanpassad undervisning ur Bibeln, men aldrig får möta äldre personer som kan berätta att tron fungerar på riktigt kör lätt fast, menar Anethe Carlsson.

– Då finns risken att de unga lämnar församlingen eftersom man aldrig får se att där finns mer att hämta.

Detta, att generationerna börjar mötas igen, är enligt Anethe Carlsson en överlevnadsfråga för framtidens församlingar. En viktig grupp för att förändra ålderssegregeringen är föräldrar. Det är de som måste lyfta möjligheten att umgås över åldersgränserna som något positivt för sina barn och ungdomar.

– Föräldrar i dag är så oerhört ängsliga om barnen säger att det är tråkigt att umgås med någon i en annan ålder. Men egentligen tror jag inte att barnen har tråkigt. Däremot kan det vara en extra ansträngning. Då behöver du som förälder peppa ditt barn och tala om att det är värt det. Dina barn behöver andra kristna i olika åldrar för att växa i tron!

Läs också Så gör ni praktiskt för att blanda åldrarna i kyrkan