Salima: Jag ville ha frihet. Men så blev det inte

Salima är sjuk och skulle­ egentligen behöva opereras. Hon har svårt att gå och har ont i båda sina knän och i ryggen. Resan till Sverige var svår. Men hon har fyra barn som stadigt hjälper henne framåt. Och Salima var fast besluten att ta sig till Sverige eftersom hon hade hört att svenskar är snälla mot flyktingar. Nu drömmer hon om ett gott liv för sina barn. Att de ska få gå i skolan och börja arbeta och att de ska få en ny och stabil plats att bo på. Hemma i Irak hade familjen flyttat in i ett nytt hus. Det var stort och hade fem rum. Salima tyckte framför allt om köket. Hon älskar att laga mat. Hon brukar göra kebab och alla möjliga arabiska rätter.­ Hennes 10-åriga son saknar hennes matlagning. Nu när de varit på flykt från kriget har hon inte haft något kök att laga mat i.

När Salima var ung drömde hon om ett annorlunda liv.

Hon gick tio år i skolan men hade inte möjlighet att fortsätta studera på universitet.

– Jag hade många drömmar. Jag ville ha ett gott liv och kunna gå vart jag ville. Jag ville ha frihet. Men så blev det inte.

Salima är hemmafru och har tagit hand om sina barn och sin man som hon älskar väldigt mycket. Ibland har hon vågat sig ut bland vänner, men hon har ofta varit väldigt rädd. Trots att Salima bara är 52 år känner hon sig väldigt gammal och oroar sig mycket för sin hälsa. Hon brukar läsa böcker, men eftersom hennes ögon blivit dåliga kan hon inte göra det längre. Och hon känner sig ledsen över familjens situation. De har förlorat allt. Kläderna hon bär skänktes till henne när hon kom till Sverige.

Tror du på Gud?

– Ja, jag tror på Gud. Jag brukar be, men inte nu på sistone för jag är väldigt sjuk och här har jag ingen moské att gå till. Och jag kan inte be på grund av att jag har ont i knäna. Jag kan inte gå ned på knä.