De blev kristna i Sverige - nu stoppar FN utvisning

De sex afghanerna, som ingår i samma familj, har i Sverige kommit i kontakt med kristna och valt att konvertera till kristendom. Därefter har familjen åberopat så kallade sur place-skäl i ansökan om uppehållstillstånd, det vill säga skyddsskäl som tillkommit på plats i Sverige.

Utvisning tillfälligt stoppad

Migrationsverket och dess överinstanser har bedömt att familjens kristna tro inte är genuin och att de sex afghanska medborgarna ska utvisas. Men nu har utvisningen tillfälligt stoppats av FN:s kommitté mot tortyr efter att familjen vänt sig dit med hjälp av juristorganisationen Skandinaviska människorättsjuristerna. Så länge ärendet pågår hos kommittén får familjen inte utvisas.

– Vi vet ännu inte om kommittén kommer att fälla Sverige eller inte, men det är en stor lättnad för familjen att utvisningen är stoppad just nu, säger familjens jurist Rebecca Ahlstrand vid Skandinaviska människorättsjuristerna.

Den svenska regeringen har sex månader på sig att inkomma med svar till FN.

Ser bristande rättssäkerhet

Rebecca Ahlstrand är en av författarna till den konvertitutredning som presenterades i våras och som riktar kritik mot Migrationsverket för hanteringen av kristna konvertiters asylärenden. Rebecca Ahlstrand menar att myndighetens sätt att bedöma om konversioner är genuina brister i rättssäkerhet.

– I dagsläget beror beslutet till stor del på individens förmåga att beskriva sin tro både kunskapsmässigt och känslomässigt. Det är inte rättssäkert när nästan hela bedömningen hänger på den sökandes muntliga utsaga, trots att sökande i många fall saknar utbildning. Vi menar att mycket större hänsyn behöver tas till hur en konvertit utövar sin tro i praktiken, säger Rebecca Ahlstrand.

Migrationsverket: Inte alltid överens

Tidigare den här veckan sa Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer till Dagen att kritiken mot myndighetens hantering av konvertiter "är intressant att höra", men att det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som ska fatta besluten.

– Det innebär att vi inte i alla ärenden kan vara helt överens och fatta exakt samma beslut som man har gjort i dopsammanhang, sa Fredrik Beijer.