Nyheter

Ingen välsignelse i "hallelujabacken" under Vätternrundan

I över 50 år stod någon i familjen Kindbom och välsignade cyklisterna som passerade Tiveden under Vätternrundan. I år får den cyklist som vill bli välsignad ta sig till Svenska kyrkan i Motala.

I helgen går världens största motionslopp på cykel av stapeln. 300 kilometer ska deltagarna ta sig igenom innan de korsar mållinjen i Motala, där de också startar.

Sedan 2016 har Svenska kyrkan i Motala erbjudit cyklister att på startdagen bli välsignade inför loppet. Den möjligheten finns också i kväll.

– Det är aldrig fel att välsigna människor, att önska dem en fin resa och Guds kraft, säger kyrkoherden Lars-Eric Norrsäter.

Några som välsignat cyklister på väg runt Vättern betydligt fler år, är bröderna Kindbom. Redan när Vätternrundan startades 1966 stod deras far Henry och välsignade de förbipasserande. När han tio år senare dog hölls en tyst minut inför loppet och sönerna Bengt, Karl-Erik och Anders tog över den årliga tjänsten.

Sedan dess har de varje år stått vid den tuffa passagen i Tiveden, som fått smeknamnet hallelujabacken, och uppmuntrat och välsignat cyklisterna. Ända fram till förra året då ålder och sjukdom tvingade dem att avstå.

– Det krävs en kallelse och ett engagemang. Man börjar vid ett-tiden på natten och håller på till klockan åtta kvällen efter, säger Anders när han konstaterar att ingen annan tagit sig an uppgiften efter att de slutat.

Minnena från loppen är många. Han berättar hur en cyklist, som hade tänkt ge upp, fick en ny kick efter välsignelsen.

– Han kände hur kraft genomströmmade honom och han cyklade ifatt och förbi klungan som han hade hamnat efter.

Att "Välsignelsens kontroll" varit uppskattad av många cyklister råder det ingen tvekan om. När bröderna förra året berättade att de inte längre kan fortsätta fick de ett brev från Vätternrundans vd Gunilla Brynell-Johansson där hon uttryckte stor tacksamhet över deras mångåriga insats. Även på olika sidor på internet omnämns bröderna med värme. En användare i ett forum om Vätternrundan skriver till exempel:

"I början tyckte jag (som den agnostiker jag är) att det var en ganska märklig installation, men numera uppskattar jag faktiskt inslaget! Det är ju en bedrift i sig att finnas där från att första till sista cyklist har passerat, år efter år, oavsett sol eller regn!"

Elias Moberg från Uppsala cyklar i år sin fjärde Vätternrunda.

– Det märktes att det saknades något i förra årets runda. Men många i teamet är kristna så när vi kom till hallelujabacken sjöng vi en psalm på eget initiativ ändå, säger han.

Läs även | Cyklister välsignas innan Vätternrundan

Fler artiklar för dig