Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.

Vi tänker att vi måste söka upp Gud och betyga honom vår kärlek och det blir liksom inte av för vi har inte tid och vi vet inte hur man gör – eller hur det nu är. Men tänk om det egentligen handlar om att stå still tillräckligt länge för att bli funnen av Gud?