Framgångsteologin är fattig – men även farlig

Jag vill tacka Mikael Stenhammar för hans inlägg (Dagen 13/11) om framgångsteologin och hans fyra punkter om varför den är fattig. Dock skulle jag vilja spetsa till hans milda varning med tillägget att den inte bara är fattig utan även farlig. Paulus var ju mycket skarp när han varnade galaterna för att blanda in judaistiska inslag i evangeliet (Se Gal 1:6ff).

Framgångsteologin är farlig därför att dess ursprung och rot härrör sig från metafysiska kulter och rörelser. Genom Kenyon och Hagins beröring med olika ockulta rörelser finns denna onda rot i botten av framgångsläran.

Framgångsteologin är farlig för att den förs fram i en sådan förpackning, att den lätt kan förväxlas med sann, sund kristen tro.

Framgångsteologin är farlig för att den förleder och vilseför människor och gör dem disponibla för den breda vägen och i slutändan få den dem, att ta emot antikrist med öppna armar.

Jag vill lyfta fram tre områden inom framgångsteologin som tydligt visar på skillnaden mellan klassisk kristen tro och denna falska lära.

1. Uppenbarelsekunskap, som innebär att man skiljer mellan sinneskunskap och en andlig dimension av kunskap så kallade uppenbarelsekunskap. Man säger att det är omöjligt för människan att lära känna Gud genom sinneskunskapen. Men enligt Rom 1:18f så ser vi att detta inte stämmer. Uppenbarelsekunskapen leder också till en felaktig syn på människan, att hon skulle vara en ande, som har en själ och bor i en kropp, som Hagin lärde ut. Vidare leder denna gnostiska syn bland annat till en uppdelning av människor i olika klasser och till ett elittänkande.

2. Identifikationsläran, som innebär i förlängningen att människan blir till en gud. Läran säger att Satan fick makten när Adam föll. Jesus blev gjord till en satanisk varelse och att hans försoningsverk blev gjort i helvetet och inte på korset. Den säger att det inte är Jesu blod, som är försonande utan hans andliga seger över satan i helvetet. När människan identifierar sig med Kristus i frälsningen så får hon samma position som Jesus och blir till en gud. Detta är en mycket förenklad version av denna komplexa lära, men konsekvensen blir att människan i praktiken får en maktposition och blir oberoende av Gud vår Fader.

3. Trosdoktrinen, som i praktiken innebär att Gud blir vår springpojke och att han blir slav under dom kosmiska lagarna som styr den andliga tillvaron. Tro handlar inte om det som klassisk kristendom handlar om nämligen tillit till Gud utan om formler och andliga lagar. Om du bara lär dig dessa lagar då måste Gud lyda dig.

Framgångsteologin är alltså inte bara fattig. Den är dessutom mycket farlig!

Erik Axelsson