Debatt

Välja församling fritt är ingen bra idé

Ska man också få välja kommuntillhörighet fritt?

Ett antal frikyrkor, däribland Pingströrelsen, Equmeniakyrkan och Katolska kyrkan kräver att den särskilda lagen om Svenska kyrkan ska avskaffas, berättade Dagen den 21 september i en stort uppslagen nyhetsartikel.

Överraskande nog får de stöd av tidningens ledarskribent, Elisabeth Sandlund, som tycker att ett avskaffande är "en riktigt bra idé ", eftersom hon tror att det ger Svenska kyrkan "en knuff i rätt riktning" till att vara "en kyrka bland andra". Samtidigt vill hon avskaffa territorialprincipen om församlingstillhörighet, det vill säga man ska själv få välja församling i kyrkan.

Men inget av förslagen är rekommendabelt. Den särställning, som de aktuella frikyrkorna påstår att Svenska kyrkan har genom lagen – för övrigt mycket kortfattad – är för det första överdriven och utgör inte något som helst hinder för frikyrkorna i deras angelägna verksamhet. Vilket skulle hindret i så fall vara? Religionsfriheten i vårt land är självskriven och kan inte åberopas på något sätt som ett argument i sammanhanget.

Och för det andra bortser kritikerna från Svenska kyrkans historiska, kulturella roll för vårt lands demokratiska framväxt och utveckling. Kyrkan har funnits i mer än tusen år, frikyrkorna har bara drygt hundra år på nacken och mobiliserar i dag bara cirka en tjugondel medlemmar av det antal som finns i Svenska kyrkan, vilken ju därtill var förbunden med staten under fyra sekel. Med all respekt för frikyrkorna, är det faktiskt skilda storheter det handlar om. Många frikyrkomedlemmar är dessutom också dubbelanslutna, det vill säga är med också i Svenska kyrkan.

Läs mer: Frikyrkor: Avskaffa Svenska kyrkans särställning

Inför skilsmässan mellan kyrkan och staten stadfästs därför den nu kritiserade lagen, som bland annat fastslår att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund, att den är en öppen folkkyrka och har en organisatorisk uppbyggnad i stift och församlingar. En paragraf om den kyrkliga egendomen finns, liksom två viktiga paragrafer om vars och ens rätt att få ta del av kyrkans handlingar – alltså en offentlighetsprincip, som Elisabeth Sandlund, om någon, måste välkomna.

I stället för att avskaffa dessa paragrafer, borde de kanske införas också i frikyrkorna, eller vad tycker deras ledande företrädare?

Man kan säga att Svenska kyrkan har en särställning genom att under århundraden ha varit en integrerad del av samhället – ingen särställning genom lagen som sådan. Den är inte "konkurrenshämmande" för frikyrkorna. Deras reaktion torde vara mer av psykologiskt känslomässig art och förhoppningsvis övergående; sedan Svenska kyrkan och staten skildes för snart nitton år sedan har ju det ekumeniska samarbetet utvecklats mycket positivt.

Läs mer: Föråldrad lag kan strykas – om riksdagen vill

Slutligen vad gäller kravet från Elisabeth Sandlund på rätten att fritt välja församling i Svenska kyrkan är en hänvisning till den kommunala sektorn lämplig. Ska man också få välja kommuntillhörighet fritt?

Nej det blir förstås ogörligt. Om kyrkomötet slopar territorialprincipen, blir det snart obalans och ökad segregering mellan församlingarna. En sådan utveckling är inte önskvärd i Svenska kyrkan.

Bengt Olof Dike, tidigare kyrkomötesledamot i 17 år, nu församlingsengagerad

Svar direkt:

Ja, Svenska kyrkan har en särställning. Nej, det betyder inte att det behövs en särskild lag som reglerar denna särställning. Och ett avskaffande eller åtminstone en uppluckring av territorialprincipen är en frihetsreform som skulle öka engagemanget i den gemenskap man själv väljer att tillhöra, vare sig det är den församling där man råkar bo eller någon annan där man känner sig hemma.

Elisabeth Sandlund

Fler artiklar för dig