Debatt

KD borde lyssna på sina väljare om statlig skola

Likvärdigheten i skolan försämras och segregationen ökar. Det är hög tid för Kristdemokraterna att ta ställning för statlig skola – ni har väljarna med er, skriver Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

Skolan står inför stora utmaningar. Likvärdigheten försämras, segregationen ökar, lärarbristen är mycket omfattande och en tredjedel av en elevkull når inte gymnasieexamen. I en sådan situation måste vi konstatera att kommunerna inte kan fortsätta dra åt olika håll. Det krävs en skolpolitik som tydligt tar ansvar för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas maximalt.

När nu Kristdemokraterna samlas till riksting i Norrköping kan vi konstatera att även deras väljare instämmer i detta. Väljarna, både över lag och de kristdemokratiska väljarna, är eniga med oss om att staten behöver ta över ansvaret för de kommunala skolorna. Vår väljarundersökning visar att en majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvudmannaskap för de kommunala skolorna. För Kristdemokraternas sympatisörer är det 55 procent som vill se ett statligt huvudmannaskap.

Undersökningen visar dessutom att alla partier har många potentiella väljare att vinna på en bra skolpolitik, det vill säga en politik som åtminstone ligger nära de egna sympatisörernas uppfattningar i viktiga frågor. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en partipreferens uppger att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.

Det är i allra högsta grad en relevant siffra för Kristdemokraterna när partiet blickar mot valet 2022. Endast 37 procent av de egna sympatisörerna tycker att den egna skolpolitiken är den bästa. Det är ett allvarligt underbetyg för ett parti vars tillkomst i stor utsträckning byggde på engagemang i skolfrågor.

Det innebär å andra sidan att det finns en stor potential att både behålla egna väljare och vinna över andra väljargrupper genom att modifiera den egna skolpolitiken så att den ligger närmare opinionen i systemviktiga skolfrågor, samtidigt som man värnar egna hjärtefrågor.

30 år sedan kommunaliseringen av skolan genomfördes har alla farhågor kring minskad likvärdighet, sänkta kunskapsresultat och försvagad ställning för lärarna blivit verklighet.

—  Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund

Precis som övriga väljarkåren tycker de kristdemokratiska väljarna att likvärdighet i hela landet är mycket viktigt. Hela 94 procent av partiets väljare tycker det är viktigt att skolan är likvärdig i hela landet.

När det gäller sjukvården har Kristdemokraterna redan landat i att kvaliteten på den vård man får inte ska avgöras av var du bor någonstans. Samma slutsats borde dras om skolan. Det är statens ansvar att garantera en god utbildning för alla barn och unga, och för oss i Lärarnas Riksförbund är det tydligt: Staten behöver ta över ansvaret och bli huvudman för de skolor som i dag är kommunala.

En majoritet av partiets väljare har redan landat i samma slutsats liksom ungdomsförbundet KDU, som tydligt tagit ställning för att förstatliga skolan. Nu är det dags att lyssna på dem.

Vi tycker oss dock ana en viss öppning från partiet i frågan. I ett motionssvar skriver Kristdemokraternas partistyrelse (sid 489) att de är öppna för att utreda för- och nackdelar med statligt huvudmannaskap för skolan, och hänvisar till den statliga utredning som pågår om förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan.

Även om partiet är försiktiga med att dra slutsatser av kommunaliseringen av skolan i sitt utbildningspolitiska handlingsprogram, konstaterar de dock att det “finns mycket som talar för att kommunaliseringen och andra förändringar bidragit till de kvalitetsproblem som idag präglar skolan.”

Vi i Lärarnas riksförbund talar gärna klarspråk: 30 år sedan kommunaliseringen av skolan genomfördes har alla farhågor kring minskad likvärdighet, sänkta kunskapsresultat och försvagad ställning för lärarna blivit verklighet. Kommunaliseringen kom dock inte ensam, till den lades en friskolereform utan konsekvensbeskrivning, ökad boendesegregation och en skolvalskonstruktion som har gjort att skolsegregationen ökat kraftigt.

Det spelar en allt större roll vilken skola man går i, frågor som också måste hanteras för att råda bot på de brister vi ser i dagens skolsystem.

Den statliga utredning som pågår om ett statligt huvudmannaskap för skolan ska redovisa sitt betänkande senast sista maj nästa år. Vi hoppas att Kristdemokraterna kommer bedöma utredningens resultat med skolans bästa i åtanke. Ta steget fullt ut och ta ställning för ett förstatligande av skolan. Ni har både era egna och potentiella väljare bakom er.

Fler artiklar för dig