Kunskap om tro ger mervärde

Frågan om religionens betydelse har halkat efter i svensk utrikespolitik. Det gör att Sverige som aktör inte når sin fulla potential, skriver Désirée Pethrus.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I sin replik (21 mars) svarar Kristina Patring på Svenska missionsrådet på min debattartikel om religionens roll i utrikespolitiken. På så sätt vill rådet uppmuntra Kristdemokraterna ”att nyansera och konkretisera sin politik på området ytterligare”.

Religionsfrihet är en av rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa blev svensk lag 1995. Ändå har religionsfriheten haft en alldeles för låg profil i Sveriges utrikespolitiska policy och praxis. Det är där vi menar att utrikesförvaltningen behöver ökad kunskap. Regeringen och utrikesdepartementet bör därför hålla regelbunden dialog med trosbaserade rörelser. I regeringens så kallade ”demokratioffensiv” bör religionsfriheten lyftas i det diplomatiska arbetet.

Kristdemokraterna värnar och lyfter ofta frågan om religionsfriheten. Vi är tydliga med att religionsfriheten som rättighet omfattar alla och innebär även frihet från religion. Anledningen till att fokus i mitt tidigare debattinlägg låg på förföljelsen av kristna var organisationen Open Doors allvarliga rapport som nyligen publicerades, men även det faktum att kristendomen har en särställning i det svenska samhället och i vår historia.

Svensk utrikes- och biståndspolitik bör bidra där vi har ett mervärde att ge, och där är exempelvis religiösa samfund och organisationer, många av dem kristna, ett viktigt inslag. Detta utesluter dock inte andra trosbaserande organisationer, inte heller vår möjlighet att sprida och uppmuntra till interreligiös dialog.

Sverige har erfarenhet att integrera flera icke-diskriminerade frågor i utrikespolitiken. Men trots att vi också har breda och stora ekumeniska organisationer som kan ge konstruktiva bidrag har frågan om religionens betydelse halkat efter i svensk utrikespolitik. Detta är beklagligt och gör att Sverige som aktör inte når sin fulla potential, vi utnyttjar inte tillfullo våra komparativa fördelar gentemot andra biståndsgivare.

Biståndsanslaget har ökat kraftigt de senaste åren. Men i stället för att tänka i nya banor och stärka svensk biståndspolitik har regeringen slentrianmässigt ökat anslaget till ett många gånger trögt och ineffektivt FN-system.

Förutom att Sverige i ökad utsträckning bör kanalisera det humanitära stödet genom mindre civilsamhällesorganisationer och samfund som arbetar i den direkta ”frontlinjen” i katastrofområden, vill Kristdemokraterna även öka stödet till svenska trosbaserade organisationer. Dessa aktörer har många gånger en helt annan möjlighet att på ett konstruktivt sätt påverka andra religiösa grupper än vad religiöst obundna organisationer och myndigheter kan. Det finns flera goda exempel där svenska trosbaserade organisationer har kunnat nå ut till och påverka religiösa samfund och motverka skadliga sedvänjor.

Sverige bör också påverka EU, som världens största biståndsaktör med en budget på över 90 miljarder kronor, att integrera religionsfrihetsfrågorna i utvecklingssamarbetet.

Vi föreslår även att när nya landsstrategier tas fram ska dessa alltid innehålla en analys av situationen för religions- och övertygelsefriheten. Kristdemokraterna anser alltjämt att Sverige bör tillsätta en särskild ambassadör för religionsfrihet. Detta är en funktion som redan finns i många andra länder, exempelvis i Danmark. En ambassadör för religionsfrihet kan ställa krav när handelsavtal ingås, eller fördöma regimer som förtrycker religiösa minoriteter.

Avslutningsvis välkomnar vi debatten om hur religionsfriheten kan få en mer betydande roll i svensk utrikespolitik. Vi välkomnar också regeringens nyfunna intresse för frågan och vi är beredda att vara en konstruktiv part i arbetet att stärka frågan om religionsfrihet i svensk utrikespolitik. Vi hoppas att flera partier ställer sig bakom våra förslag.

Désirée Pethrus, riksdagsledamot (KD)

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium
Foto: Natanael Johansson
TORPKONFERENSEN
Premium