Oacceptabelt att var sjunde kristen i världen är förföljd

I veckan firar världens kristna sin viktigaste högtid: påsken. Jesus genomled en smärtsam förföljelse och döden på korset för att sedan uppstå. Men för många kristna i världen är förföljelsen för sin tro fortfarande en del av vardagen. 

Läsningen av Open doors årsrapport om den globala förföljelsen av kristna är inte vacker, utan tvärtom nedslående. Antalet kristna i världen som förföljs och riskerar att drabbas av våld har ökat med 8 miljoner personer, till 388 miljoner totalt.

2025 var ett nytt, dystert, rekordår. Aldrig någonsin tidigare i mänsklighetens historia har så många kristna varit utsatta för förföljelse och förtryck. För tio år sedan var siffran omkring 100 miljoner, vilket innebär mer än en tredubbling av antalet förföljda på ett decennium till att i dag omfatta ungefär var sjunde kristen i världen. Denna underrapporterade men mycket nedslående utveckling måste vändas. Därför arbetar Kristdemokraterna beslutsamt med att stärka skyddet av kristna globalt.

Ett särskilt aktualiserat fall där förföljelsen bedöms ha gått från ”hög” till ”extrem” nivå är Syrien. Det är i dag oklart om det nya politiska styret, med en islamistisk bakgrund, kan garantera säkerhet och religionsfrihet för landets kvarvarande kristna. Under året har den ena allvarliga nyheten avlöst den andra, och flera attacker med dödlig utgång har riktats mot kristna och kyrkor.

Afrika, söder om Sahara, är också en plats där våldet mot kristna ökar markant. I inbördeskrigets spår är situationen i Sudan särskilt kritisk, liksom den är i Nigeria som fortsätter att vara det land i världen där flest kristna dödas för sin tro. Av totalt 4 849 dödade i världen kom 3 490 från Nigeria, vilket är en ökning från 3 100 förra året. Mörkertalet tros därtill vara stort.

Det är lätt att känna sig uppgiven över denna utveckling. Röster med fastlåst fokus på nationella intressen kan rentav mena att möjligheten att påverka situationen i bästa fall är begränsad, eftersom våldet sker i så stort skala och på så avlägsna platser. Särskilt vanligt förekommande är detta narrativ i vår samtid, där regionala utmaningar inom säkerhetspolitik och stabilitet gör att allt fler europeiska länder vänder sig inåt med såväl resurser som politisk energi.

Inte heller Sverige är ett undantag, där omfattande resurser har behövts riktas om till försvaret och till att stödja Ukraina i sin frihetskamp. Detta är en realitet att förhålla sig till, men inte något som tvingar oss att välja antingen eller.

Kristdemokraterna har i regeringsställning genomfört tuffa prioriteringar, där fokus och resurser riktats om dit det behövs som allra mest. Sverige fortsätter därigenom att vara en ledande förebild för internationell solidaritet. Inte minst har kampen mot religionsförföljelse under den här mandatperioden blivit en bärande del av svensk utrikes- och biståndspolitik, något som tidigare regeringar prioriterat ned trots utvecklingen i världen.

Biståndet är numera tydligt inriktat på stärkt religionsfrihet. Flera centrala biståndspolitiska strategier har uppdaterats med dessa perspektiv. I den regionala strategin för Syrienkrisen framkommer att ”etniska och religiösa minoriteter, inklusive kristna, är särskilt utsatta och har drabbats hårt av våld och förtryck under de två senaste decennierna.” Som inriktning och mål fastslås: ”Ökad religionsfrihet, inklusive rätten till frihet från religion, och skydd av religiösa minoriteters, inte minst kristnas, rättigheter i Syrien och angränsande länder.”

Kronprins Reza Pahlavi: ”Iran är det land där kristendomen växer mest”

Utrikesdeklarationen för 2026 innehöll tydliga besked om att ”vi förväntar oss att rättigheterna för etniska och religiösa grupper – däribland kurder, kristna, alawiter och druser – respekteras. Sverige kommer fortsatt att lyfta vikten av ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts både nu och tidigare i Syrien.”

KD vill fortsätta på denna inslagna väg för att stärka skyddet av utsatta kristna. Vi vill att Sverige via FN och EU ska driva på för att införa sanktioner mot personer, enheter och i vissa fall länder, som inte respekterar religionsfriheten i praktiken. FN och EU bör därtill ta fram handlingsplaner för att skydda och säkra kristnas fortsatta existens i berörda länder, däribland Syrien och Nigeria.

Även på hemmaplan bör en sådan handlingsplan kunna utformas, liksom att Sverige inrättar en särskild ambassadör för religionsfrihet. Biståndet är ett konkret verktyg för att forma utvecklingen. Svenskt bistånd behöver därför noggrant förmedlas via etablerade kyrkor och lokala organisationer som har bäst förutsättningar att agera på plats och tillhandahålla effektivt stöd. Kristdemokraterna har tålmodigt drivit på för att detta nu görs, och att uppmärksamheten riktas längre bort än enbart Europa och närområdet.

Framtiden är beroende av de val som vi gör i dag, och den 13 september kommer var och en av oss att behöva välja. En osäker och oförutsägbar värld som är i snabb förändring kräver ett värderingsorienterat ledarskap. Det har vi bevisat att vi kan leverera, men det finns mycket kvar att göra. Kristdemokraterna är garanten för en utrikes- och biståndspolitik som fortsätter att prioritera kampen mot förföljelsen av kristna.

Historiskt beslut: Europaparlamentet röstade för att använda begreppet kristofobi