Det störtregnade i helgen. Dimman låg tät. I Askersund fikar vi på Café Tutingen från 1784 och körde sedan ned mot ett disigt Motala och Vadstena. Inte heller nästa dag kan vi se längre än några meter över Vättern. Konstigt. Vattnet i väster lyste i mitt minne som gnistrande guldflammor i solen. Nu går allt i grått.
