Liberalernas partiledare Johan Pehrsson har föreslagit att alla nyanlända ska göra obligatorisk tenta i samhällskunskap. Syftet är att säkerställa att de får bättre kunskap om det svenska samhället. Förslaget är så klart intressant. Allt som kan göras för att lyckas bättre med integrationen är välkommet. Det är utmärkt med kurser om rättigheter, skyldigheter och vad som är förbjudet i Sverige, men det räcker inte.
Ett exempel är barnaga. Det är tack och lov förbjudet i vårt land. Den svenska lagen måste förstås mot bakgrund av vår kulturs förståelse av relationen mellan föräldrar och barn. För svenskar är det, och ska vara, självklart att barn inte ska utsättas för våld. Men det är långt ifrån självklart i andra kulturer. Andra kulturer kommer utifrån sin förståelse ställa frågan om det över huvud taget är möjligt att fostra barn utan att använda fysisk tillrättavisning. En del kommer därför av ren vana använda kroppslig tillrättavisning trots att de vet att det är förbjudet. De vill ju inte att deras barn ska uppträda illa. Det försvarar naturligtvis inte handlingen, men förklarar hur det kan ske trots att de har kunskapen om förbudet.
Forskningsrapporten Integration bland unga konstaterar självklart att det inte går att tala om integration som en process, utan flera parallella. Integrationen har kommit olika långt beroende på vilket område det handlar om. På de flesta områden – som ekonomi, utbildning, jobb – skiljer det som tur är inte så mycket mellan ungdomar med svenskfödda och de med utlandsfödda föräldrar. Men ett område sticker ut rejält – den kulturella integrationen – den som har med värderingar och religion att göra. Och det är den riktigt svåra integrationen, och viktiga, som vi behöver lösa för att de mest djupgående krockarna ska förhindras.
Värderingar ändras inte med hjälp av en kurs.
— Fredrik Wenell
En tydligt skillnad är att ungdomar med svenskfödda föräldrar visserligen kallar sig kristna men religionen är inte alls så viktigt för dem. För ungdomar med utländsk härkomst anger mer än 80 procent att religionen är mycket viktig i deras liv. Och religion påverkar värderingar som handlar om abort, homosexualitet och skilsmässa. På dessa områden är de betydligt mer negativt inställda än ungdomar med svensk härkomst.
Den här undersökningen visar att politikerna behöver vara betydligt mer radikala än att förlita sig på en tenta i samhällskunskap för att komma till rätta med de djupaste integrationsproblemen. Det är bra med tentor men det kommer inte lösa den kulturella integrationen eftersom värderingar inte ändras med hjälp av en kurs.
Missionsteologen Maria Karlsson visar i en studie att internationella församlingar där svenskar och utrikesfödda möts bidrar till djupare integration genom att det skapar en gemensam tredje identitet, mellan hemkultur och svensk sekulariserad kultur. Av det kan politiker lära att det som behövs är kreativa politiska lösningar som kan underlätta etableringen av fler sådana sammanhang där kulturellt utbyte sker. Men det kräver att alla är beredda att nyfiket lyssna på varandra.
[ Markus Uvell: Utan imamer och pastorer blir det ingen integration, politiker ]
