Hasse Boström: Tydligare villkor för statsbidrag

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vilka krav kan ställas på kyrkor och föreningar som tar emot statsbidrag?

Den frågan har en statlig utredning försökt bena ut. (Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället, SOU 2019:35)

Resultatet är inte glasklart. Men så är inte heller frågan enkel att besvara.

Ta till exempel jämställdheten. Kan en förening med koppling till Katolska kyrkan, som inte har kvinnliga präster, få statsbidrag? Detta avgjordes förra året av en annan utredning, som behandlade det årliga stödet på cirka 90 miljoner till trossamfunden.

Läs även | Lättare för scouter i Göteborg att få bidrag

Där kom man till slutsatsen att religionsfriheten går före eventuella brott mot jämställdheten.

Kyrkor och församlingar bör få del av de pengarna men ändå, till exempel, kunna tro på det manliga prästämbetet eller, som i moskéer, dela upp deltagarna efter kön.

Den nu aktuella utredningen ska emellertid ge sin syn på alla former av statliga bidrag. Och den konstaterar att i vissa lägen spelar religionsfriheten mindre roll: ”För bidrag som inte lämnas till ett trossamfunds religiösa verksamhet, utan för annan verksamhet, t.ex. viss kulturverksamhet eller ungdomsverksamhet, bör villkoret om att en organisation inte får diskriminera eller överträda principen om alla människors lika värde vara fullt ut gällande om det är relevant för syftet med bidraget.”

Öppet för tolkningar således.

Men på det stora hela behöver inte kyrkorna oroas av de villkor som Demokrativillkorsutredningen nu ställer upp. Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare:

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Undantag finns naturligtvis, om man ser till hela den religiösa sfären. Men majoriteten av trossamfunden jobbar i den här riktningen och kan instämma i kraven. Demokrativillkorsutredningen tar i vissa delar sina tankar från den tidigare nämnda utredningen om stöd till trossamfund, och grundar resonemangen i regeringsformen och bland annat Europakonventionen.

Men eftersom det blir svårt, även för utredningen, att i alla sammanhang konkretisera vad brott mot demokrativillkoren betyder så uppstår en viss otydlighet.

Risken är att det i framtiden, utifrån politisk påverkan, kan bli en annan praxis än den som de här villkoren i dag skulle resultera i.

En annan reflektion som diskussioner av det här slaget ofta väcker är den om hur beroende civilsamhället ska vara av offentligt stöd. I alla fall i kyrkorna höjs då och då varnande röster för detta. Övervägandet bör alltid göras. Kanske inte i första hand för att komma undan statlig detaljstyrning, utanför att en rörelse mår bättre av det ekonomiska stödet kommer inifrån, och inte utifrån.

vik. ledarskribent

Läs fler artiklar om bidrag till kyrkor

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.