Joakim Hagerius: Religionerna är här för att stanna

Statens relation till religiösa förblir komplicerad.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Staten fortsätter omförhandla sin relation till religion och lär göra det under överskådlig framtid.

I helgen som gick samlades Kristdemokraterna till riksting för att staka ut riktningen, som det tredje partiet av den gamla borgerliga fyrklövern, alliansen. Kommande helg är det Liberalernas tur.

På både Moderaternas partistämma och på centerstämman fanns överraskande mycket religion i handlingarna. M-ledningen ville ge sig in i kyrkopolitiken igen, men vann inte gehör. Där­emot röstades slöjförbud i skolan igenom, medan kravet på att förbjuda böneutrop och manlig omskärelse röstades ner.

Centerstämman röstade om förbud för manlig omskärelse och förslaget vann gehör. Något som överraskade C-ledningen och Annie Lööf var snart ute i medier och deklarerade att detta vad olyckligt. Men ännu en gång tycktes religionsfrihet mer tolkas som frihet från än till religion av en politisk församling.

På KD-tinget var det tunnsått med religionsfrågor på dagordningen. Eftersom partiet i grunden ser tro som en tillgång för samhället får det inte samma utrymme som i andra partier, annat än i förslag som ökade gåvoavdrag, menade Jakob Forssmed, partiets förste vice ordförande i en intervju­ med Dagen. Men helt reli­gionslöst blev det inte heller den gånga helgen när ombuden beslutade att verka för ett förbud mot heltäckande slöja för anställda i offentlig verksamhet. Dessutom enades man om att inom ramen för en ny integrationspolitik verka för ökad kunskap om religionens­ betydelse för enskilda och grupper bland myndigheter och beslutsfattare.

När religionsfrågorna dök upp under förra valrörelsen förvånades många över att dessa perspektiv seglade upp som stora frågor i den svenska inrikespolitiken: Förbund för konfessionella skolor, förbund mot muslimska böneutrop och utredning av statligt stöd till trossamfund.

Så här ett och ett halvt år senare kan man konstatera att intresset hållit i sig. Staten fortsätter omförhandla sin relation till religion. När Svenska kyrkan har skiljts från staten och det sjunkit in att man behöver behandla alla trossamfund på liknande sätt visar det sig att relationen mellan stat och religiösa uttryck blir mer komplicerad. Och det är inte konstigt efter 500 år av evangelisk luthersk statskyrka. Religionens förhållande till staten är en grundläggande statsvetenskaplig fråga som varit med länge och inte lär försvinna.

Detta är en förhandling som inte bara kan överlåtas till politiska kongresser. I dag deltar för få kristna företrädare som representerar kyrkor och trossamfund i det offentliga samtalet. Det är bra att den kristna rösten nu och då samlas i Sveriges kristna råd, men det är inte nog. Samhället formas inte bara i slutna rum och genom besök hos ministrar. Det behövs fler röster i denna pågående offentliga förhandling. Pastorer och präster bör exempelvis fatta pennan och initiera samtal med lokala politiska företrädare.

Läs mer Olof Edsinger: Kapa inte Sveriges kristna rötter

 

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Foto: Francois Mori
Foto: Francois Mori