Kören som blev historieforskare under corona

När corona var ett faktum under våren lade många av Sveriges körer ner sin verksamhet. I Knivsta tänkte man i stället helt nytt.

– Vi firar hundraårsjubileum i år och ville veta mer om körens historia, säger Karin Svanäng, körledare.

Gredelbykyrkans kör, som tillhör Equmeniakyrkan, har funnits i Knivsta i hundra års tid. I år är nog första gången i körens historia som medlemmarna inte tagit ton då de träffats. För träffas gör de.

– Gemenskapen i kören är oerhört viktig, säger Karin Svanäng, som varit körledare i tio års tid.

– Att få träffas regelbundet, samtala och fika tillsammans, det ville vi bara inte sluta med även om vi nu inte kunde samlas och sjunga.

[ Högljudd sång sprider mer smitta i kyrkan ]

I stället för att fortsätta sjunga, som plötsligt blev en olämplig aktivitet med tanke på smittan, valde den anrika kören att samlas i mindre grupper, första gångerna fysiskt, därefter i digitalt forum. I grupperna har de sedan dess lagt ner tid och engagemang på att forska vidare kring olika områden, om både Gredelbykyrkans kör och samhällets historia.

– Det var vår ordförande, Monica Jonsson, som kom med idén och det har varit riktigt lyckat. Många har visat stort engagemang och velat läsa på om vilka sånger kören använt, hur kören utvecklats med samhällets expandering, om vårt samfund …

Kören kontaktade även studieförbundet Bilda som hjälpte dem att bli en studiecirkel. Materialet som körens medlemmar tagit fram kommer att användas längre fram, kanske som en utställning eller att ta del av digitalt. Det stora hundraårsfirandet av kören får vänta, men till dess fortsätter de engagerade medlemmarna att mötas och forska vidare.

[ Scouterna överraskade äldre med sång ]

– Det är många som uppskattar att ha någonting att göra under den här tiden och detta har fått betyda mycket. Vi har fått tänka om, som många andra. Man får inte tappa allt utan behöver vara flexibel, säger Karin Svanäng.

Det är inte bara Gredelbykyrkans kör som fortsatt att träffas under coronatiden. Maria Schönning, medlem i församlingen, berättar entusiastiskt om andra initiativ som tagits. Bland annat har församlingens pastor Rut Casserfelt bjudit in till livsnära samtal utomhus varje vecka.

– För mig som lever ensam har dessa träffar varit betydelsefulla, man får sällskap, motion och får dela livet och tron, säger Maria Schönning och nämner även den digitala bönegruppen som ett viktigt initiativ.

– Våra församlingsmöten har också skett digitalt och det har varit mera samtal och engagemang än när vi möts i kyrkan. Det verkar nästan vara lättare att våga prata när man sitter vid sitt eget köksbord.