
Nyheter | Kyrkovalet 2025
Läs mer om Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) i kyrkovalet 2025
Dagen listar alla kyrkomötets nomineringsgrupper
Posk skapades för att skapa en kyrka fri från partipolitik, och det är fortfarande själva grunden för engagemanget. Numera är Posk en av de mest inflytelserika nomineringsgrupperna på kyrkomötet.
Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har länge varit den stora plattformen för dem som vill göra Svenska kyrkan fri från partipolitik. Numera har de även två liknande inomkyrkliga grupper att tävla emot, Öppen kyrka och Frimodig kyrka, samtidigt som allt fler nomineringsgrupper steg för steg fjärmar sig från sina partipolitiska rötter.
Men fortfarande ställer flera politiska partier upp i kyrkovalen, vilket innebär att Posks uppdrag kvarstår. Deras långsiktiga mål är att göra om hela kyrkovalet till indirekta val som enbart sker på församlingsnivå, där de menar att kyrkomötet främst ska vara till för dem som faktiskt går i kyrkan och som har ett kyrkligt engagemang.
Utmaningen är att på allvar kunna utmana de politiska partierna, inte minst Socialdemokraterna som länge varit den stora maktfaktorn. Posk är numera den näst största gruppen i kyrkomötet och har därmed en hel del att säga till om, men eftersom målet är att få bort partipolitiken helt från kyrkan så har man fortfarande en lång väg att vandra. En annan utmaning är att få till en tydlig linje i sina förslag, där kritiken som Posk ofta drar på sig är att de velar lite fram och tillbaka eftersom de inte bottnar i en politisk ideologi.
I förra kyrkovalet fick Posk 19,3 procent och 47 mandat, vilket innebär att man är den näst största gruppen i kyrkomötet.
Motioner från Posk inför årets kyrkomöte
Posks representanter har inför årets kyrkomöte skrivit 15 motioner. I regel håller de sig till inomkyrkliga frågor, som att se över om man kan få en alternativ och kortare prästutbildning, att stärka tjänsten jourhavande präst samt ta fram en svenskkyrklig policy för artificiell intelligens.
Så svarade Posk på valkompassen:
- Svenska kyrkan bör tydligare stå upp för förföljda kristna i världen. Instämmer
- Som medlem i Svenska kyrkan bör jag ha rätt att välja vilken församling jag själv vill tillhöra. Instämmer inte
- Brudöverlämning i samband med vigsel är en problematisk tradition. Instämmer inte
- Alla nyanställda präster i Svenska kyrkan bör, utan undantag, vara villiga att viga samkönade par. Instämmer inte
- Svenska kyrkan bör på ett tydligt sätt kritisera Israels agerande mot palestinier. Ingen åsikt
- Svenska kyrkan bör låta mer av sin skog stå orörd som ett sätt att binda koldioxid och motarbeta klimatförändringarna. Instämmer
- Politiska partier bör inte styra Svenska kyrkan. Instämmer – extra viktig fråga
- Svenska kyrkan bör återgå till 1917 års översättning av Herrens bön, det vill säga ”Fader vår” i stället för ”Vår fader”. Instämmer inte
- Svenska kyrkan bör börja bejaka polyamorösa relationer. Instämmer inte
- Svenska kyrkan bör satsa mer pengar på Följeslagarprogrammet i Palestina. Instämmer
- Svenska kyrkans valsystem bör göras om. Instämmer – extra viktig fråga
- Att missionera och sprida kristen tro bör väga tyngre än interreligiös dialog. Instämmer
- Svenska kyrkan bör driva på för en generösare migrationspolitik. Ingen åsikt
- Fler församlingar inom Svenska kyrkan bör bli hbtq-certifierade. Instämmer
- Det är viktigt att motverka centraliseringen av Svenska kyrkan. Instämmer – extra viktig fråga
- Svenska kyrkan bör våga utmana makthavare och ta ställning i politiska frågor. Ingen åsikt
- För att möta prästbristen bör det bli enklare och snabbare att utbilda sig till präst. Instämmer
- Det råder klimatnödläge och därför bör Svenska kyrkan gå före och vara ledande i klimatomställningen. Instämmer
- Svenska kyrkan bör stå upp för rätten att kunna driva konfessionella skolor och förskolor. Instämmer
- När en kyrka säljs bör man undvika en försäljning till grupper som företräder andra religioner. Ingen åsikt