Debatt

Oro för att tungotal ska ses som galenskap har fått våra församlingar att tystna

Tungotalet måste få en renässans i svenska församlingar, både för att vara ett profetiskt tecken för vår mångkulturella kallelse och en möjlighet för Gud att tala personligen till sitt folk, skriver Micael Grenholm.

Tungotal må vara ett fantastiskt bönespråk, men det var aldrig tänkt att enbart användas för bön. Det är en gränsöverskridande, mångkulturell gåva för att nå ut med evangeliet till alla folk – något som verkligen behövs i dessa tider, skriver Micael Grenholm.
Tungotal må vara ett fantastiskt bönespråk, men det var aldrig tänkt att enbart användas för bön. Det är en gränsöverskridande, mångkulturell gåva för att nå ut med evangeliet till alla folk – något som verkligen behövs i dessa tider, skriver Micael Grenholm.
Publicerad Senast uppdaterad

När pingströrelsen först kom till Sverige beskrevs den ofta av det omgivande samhället som ett resultat av hysteri och galenskap, inte minst på grund av tungotalet. Svenska Dagbladet beskrev i februari 1907 hur “hysteriska personer mot sin vilja börja tala, sjunga, predika, utan att alls veta hvarför”.

Subscribe for full access

Get instant access to all content