Är verkligen nerkylda öl på ett söndagsöppet systembolag vad samhället behöver?

Den som aldrig haft ett beroende tror ofta att en extra öppetdag på Systembolaget är en liten sak. Det är det inte. För vissa människor kan en stängd dörr på söndagen vara det som gör att en familj får en lugn dag.

Nyligen gick Sverigedemokraterna ut med att de vill ha söndagsöppet på Systembolaget för att bättre möta människors efterfrågan och stärka monopolets legitimitet. De vill även att alkoholen ska kunna köpas nerkyld direkt på Systembolaget. Vi förstår tanken om frihet och tillgänglighet i dagens Sverige. Det gör vi verkligen. Men vi önskar att någon också pratade om människorna som försöker överleva sitt beroende.

Det finns många berättelser att lyfta fram, och för att sätta ljus på vår verklighet vill vi kort dela ett par personliga berättelser.

Nina: År 2004 försökte jag dränka mig i Skellefteälven när jag var kraftigt berusad. Det blev en vändpunkt för mig, för då förstod jag att alkoholen skulle bli min död. Jag brukar ofta säga att mitt missbruk började när jag som sjuttonåring blev sprutnarkoman. Men sanningen är att jag var fjorton år första gången jag drack alkohol och det var dörren in till ett tyngre beroende för mig. Jag stod i en skogsglänta och svepte ren sprit innan vi skulle till Folkets Park i Skellefteå. Det var allt som krävdes. Den dagen blev jag fast i ett beroende.

Liliann: Jag började dricka vid tolv års ålder. Det var på en skoldans. Alkoholen gjorde att hela min ungdomstid försvann i dimmorna, och det gör mig sorgsen att tänka på så mycket jag gick miste om. Att SD vill ha söndagsöppet och dessutom bistå med kylrum på Systembolaget är skrattretande. Hur mycket möjliggörare kan samhället bli?

Dessa berättelser är bara två av tusentals liknande historier om människor som fastnat i ett alkoholberoende. Därför stör det oss något kopiöst när politiker pratar om söndagsöppet med kyldisk på Systembolaget som om det vore en servicefråga åt folket för något lika oförargligt som glasspinnar. När vi ändå alla känner till de många negativa sidoeffekter alkoholen kan ge.

Ann Heberlein och Edward Blom
djupt oense om synen på alkohol

Hade man frågat oss medan vi var fast i vårt missbruk om vi ville att Systembolaget skulle ha öppet på söndagar hade vi nog skrattat högt och svarat: ”Ja, så klart! Skål!” Men hade det varit bra för någon av oss? Nej. De söndags­stängda dagarna blev ibland en paus. Ett andningshål. För oss som kämpade med beroendet, men också för människorna runt omkring oss.

Och vi är många nyktra alkoholister som vet vad den där pausen kan betyda. Vi som levt i beroende vet att tillgänglighet spelar roll. Visst, samhället kommer aldrig att kunna stoppa tillgången till alkoholen eller hindra en alkoholist som minutiöst planerar sitt intag, men staten behöver inte hjälpa alkoholisten med en nedkyld öl på vägen.

För en högfungerande alkoholist med god ekonomi är inte ett söndagsstängt systembolag något problem – så vida inte en anhörig häller ut all deras sprit. Men för de allra trasigaste är det söndagsstängda Systembolaget en paus för eftertanke vi behöver ge dem.

Det handlar inte om moralism. Det handlar om medmänsklighet. Vi behöver våga fråga oss varför alkohol måste vara tillgängligt precis hela tiden. Särskilt när vi samtidigt ser att alkoholkonsumtionen bland unga faktiskt minskar. Måste vuxenvärlden verkligen få ännu en dag att konsumera på?

Vi kommer med våra erfarenheter om hur alkohol faktiskt kan ta över människors liv och förstöra barndomar. Och med en påminnelse om att en stängd dörr ibland kan vara skillnaden mellan kaos och ännu en nykter dag.

Hon fick hjälp hos Talita: ”Alkohol har
ingen plats på ett skyddat boende”

Nina Eriksson, nykter alkoholist

Liliann Karppinen, nykter alkoholist

Peppe Eriksson, nykter alkoholist

Kari Karppinen, nykter alkoholist

Max Svensson, nykter alkoholist