Debatt

Vi har en annan bild av Svenska kyrkan i Visby

Vårt agerande handlar uteslutande om att ställa upp för de utsatta tjejerna och deras familjer.

Den 16 januari hade Domkapitlet ett extra sammanträde. Vi fick vetskap om beslutet, när Gotlands Allehanda den 12 februari hade en artikel om att den avkragade prästen "åter förklarats behörig att utöva vigningstjänst som präst". Dessförinnan hade vi inte hört ett ljud om detta.

Några av de tjejer som hade trakasserats av prästen, hörde omedelbart av sig och var utom sig av förtvivlan över att den som förstört deras liv, återigen ansågs lämplig att vara präst.

Media både lokalt och nationellt uppmärksammade ärendet. Vi tog till oss av flickornas förtvivlan, upprördes över att det som kallades gedigen utredning, inte inkluderade något som helst intresse att ta del av tjejernas berättelse. Vi hade också ett personligt samtal med biskopen om detta.

Den 24 april kom Magasinet Horisont ut med ett mycket gediget reportage om trakasserierna och dess avslöjande 2008, intervjuer med många involverade i ärendet inklusive en intervju med den nu påkragade prästen.

På Valborgsmässoafton kom tidningen Dagen ut med ett skandalreportage. Syftet var mycket tydligt att vrida fokus från ”prästkragen” till den omorganisation som planeras för att få ekonomin i balans.

Journalisten får också ensidigt lägga fram sina spekulationer i ett långt inslag i radions morgonsändning (P4 Gotland). Hennes påståenden får stå oemotsagda. Journalisten drar sig inte för att insinuera att tjejerna kan ha använts som brickor i ett spel. Blotta antydningen av något sådant är att skända tjejerna ännu en gång.

Vårt agerande handlar uteslutande om att ställa upp för de utsatta tjejerna och deras familjer. Vi bejakar till fullo den nolltolerans som ska gälla i Svenska Kyrkan. Vi tycker att domkapitlets beslut därför är helt fel. Vi tycker det är gräsligt med de beskyllningar som nu riktas mot vår arbetsplats. Den bild som Dagen och två fackliga företrädare nu försöker sprida, gör att vi som trivs med vårt jobb, våra arbetskamrater och chef inte känner igen oss. Vårt fokus är och förblir den felaktiga påkragningen!

Elisabeth Sjölander

Pia Tofténius

Fler artiklar för dig